[{"id":"T-0001","slug":"stemi","titel":"Hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI)","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"STEMI är en akut hjärtinfarkt med trombotisk kranskärlsocklusion och ST-höjning på EKG, där snabb reperfusion avgör prognosen. Primär PCI inom 120 minuter från första kontakt är förstahandsval, och trombolys används när PCI dröjer och symtomen varat under 12 timmar. Texten tar upp EKG-kriterier inklusive STEMI-ekvivalenter, akut läkemedelsbehandling, kontraindikationer och vårdnivå.","larandemal":["Tillämpa EKG-kriterierna för STEMI, inklusive köns- och åldersgränser i V2–V3 och bakre avledningar.","Känna igen STEMI-ekvivalenter och använda Sgarbossas kriterier vid vänstergrenblock och pacad rytm.","Välja mellan primär PCI och trombolys utifrån tidsgränser och kontraindikationer.","Ordinera akut basbehandling (ASA, heparin, syrgas, nitroglycerin, morfin) med rätt villkor.","Identifiera högerkammarinfarkt och anpassa behandlingen.","Redogöra för källskillnaden kring P2Y12-förbehandling och följa lokal rutin."],"sokorsaker":["brostsmarta","hogt-blodsocker","hogt-blodtryck"],"relaterade":["T-0002","T-0005","T-0006","T-0007"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":51,"antal_konflikter":8,"avvikelser":["D-00695","D-00700","D-00705","D-00706","D-00709","D-00710","D-00719","D-01527","D-02035","D-02080"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0002","slug":"nstemi-instabil-angina","titel":"NSTEMI och instabil angina","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"NSTEMI och instabil angina är akuta koronara syndrom utan bestående ST-höjning. De skiljs åt av om troponin stiger eller inte. Diagnosen ställs med högkänsligt troponin i snabbalgoritm tillsammans med klinik och EKG, och riskstratifiering styr när angiografi ska göras. Texten redovisar öppet att svenska och europeiska källor skiljer sig om P2Y12-förbehandling och om tidsfönster.","larandemal":["Skilja NSTEMI från instabil angina och tolka högkänsligt troponin i 0/1 h- och 0/2 h-algoritm.","Använda HEART score och troponinalgoritm för tidig utskrivning av lågriskpatienter.","Riskstratifiera enligt mycket hög, hög och låg risk och välja tidpunkt för angiografi.","Ordinera ASA, antikoagulation och symtomlindring med rätt villkor och kontraindikationer.","Redogöra för källskillnaden kring P2Y12-förbehandling och följa lokalt PM.","Känna igen livshotande differentialdiagnoser vid bröstsmärta."],"sokorsaker":["brostsmarta","krakningar-diarre","hogt-blodsocker","hogt-blodtryck"],"relaterade":["T-0001","T-0003","T-0005","T-0007"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":49,"antal_konflikter":10,"avvikelser":["D-00678","D-00679","D-00710","D-00713","D-00714","D-00716","D-00719","D-00720","D-02080","D-02178"],"avvikelser_hog":3},{"id":"T-0003","slug":"formaksflimmer-akut","titel":"Förmaksflimmer – akut handläggning","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin hos vuxna. Akut gäller det att bedöma cirkulatorisk påverkan, frekvensreglera, välja mellan rytm- och frekvenskontroll och skydda mot tromboembolism inför konvertering. Texten följer ESC 2024 (24-timmarsgräns, CHA2DS2-VA utan kön) och redovisar var svenska källor fortfarande avviker. Förmaksfladder och preexciterat flimmer tas upp som viktiga varianter.","larandemal":["Identifiera instabilt förmaksflimmer som kräver akut elkonvertering.","Välja frekvensreglerande läkemedel utifrån hjärtfunktion och kontraindikationer.","Tillämpa 24-timmarsgränsen och kraven på antikoagulation före och efter konvertering.","Beräkna CHA2DS2-VA och HAS-BLED och tolka dem enligt ESC 2024.","Känna igen preexciterat förmaksflimmer och undvika AV-nodsblockerare.","Dosera DOAK med hänsyn till njurfunktion, ålder och vikt."],"sokorsaker":["hjartklappning-arytmi"],"relaterade":["T-0004","T-0005","T-0006","T-0002"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":47,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-00749","D-00752","D-01808","D-01813","D-01829","D-01831","D-01832","D-01837","D-01846","D-02064","D-02086"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0004","slug":"bradykardi-av-block","titel":"Bradykardi och AV-block","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Bradykardi kan bero på sinusknutedysfunktion eller AV-block. Utgångspunkten för handläggningen är symtom och blockets nivå. Texten går igenom EKG-kriterierna för AV-block I–III, akut behandling med atropin, isoprenalin, adrenalin och pacing samt läkemedels- och förgiftningsorsaker. Källskillnader kring PQ-gräns och isoprenalindos redovisas öppet.","larandemal":["Skilja sinusknutedysfunktion från AV-block på EKG och tolka AV-block I–III, inklusive 2:1-block.","Redogöra för PQ-gränsen enligt internationell standard och svenska kunskapsstöd.","Ordinera atropin och känna till när det är verkningslöst eller olämpligt.","Välja andrahandsbehandling (isoprenalin, adrenalin) och veta när pacing behövs.","Identifiera läkemedels- och förgiftningsorsaker och hantera bradykardi vid förgiftning med betablockerare och kalciumantagonister."],"sokorsaker":["hjartklappning-arytmi","synkope","yrsel"],"relaterade":["T-0001","T-0003","T-0006"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":33,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-00443","D-00444","D-00511","D-00765","D-01337","D-02034","D-02063","D-02065","D-02080","D-02462"],"avvikelser_hog":2},{"id":"T-0005","slug":"akut-hjartsvikt","titel":"Akut hjärtsvikt och lungödem","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut hjärtsvikt är nytillkomna eller förvärrade svikttecken. Diagnosen ställs med klinik, EKG, NT-proBNP och ultraljud, och en utlösande faktor ska alltid sökas. Behandlingen bygger på sittande läge, syrgas, tidig CPAP eller NIV, nitroglycerin vid systoliskt blodtryck över 100 mmHg och loopdiuretika vid övervätskning. Kardiogen chock och akut högersvikt kräver annan handläggning.","larandemal":["Ställa diagnosen akut hjärtsvikt och tolka NT-proBNP med åldersberoende gränser.","Identifiera vanliga utlösande faktorer och skilja kardiogent från icke-kardiogent lungödem.","Starta och följa upp CPAP eller NIV samt känna till kontraindikationerna.","Dosera nitroglycerin, furosemid och syrgas och känna till begränsningarna för morfin.","Känna igen kardiogen chock och akut högersvikt och förstå varför behandlingen skiljer sig."],"sokorsaker":["dyspne","brostsmarta","nedsatt-allmantillstand","smarta-svullnad-extremitet","hogt-blodtryck","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0001","T-0002","T-0003","T-0004","T-0007","T-0019"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":56,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-00238","D-00239","D-00242","D-00556","D-00857","D-00858","D-01462","D-02308"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0006","slug":"hjartstopp-a-hlr","titel":"Hjärtstopp – avancerad HLR (A-HLR) hos vuxna","omrade":"OMR-AKUT","typ":"algoritm","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Hjärtstopp hos vuxna handläggs enligt HLR-rådets A-HLR-algoritm 2026, som bygger på ERC 2025. Algoritmen omfattar HLR av god kvalitet med korta avbrott, tidig defibrillering vid VF eller pulslös VT och adrenalin och amiodaron enligt fasta tidpunkter. Samtidigt söks och behandlas reversibla orsaker (4H/4T). Efter ROSC följer strukturerad intensivvård med syrgas-, ventilations-, blodtrycks- och temperaturmål.","larandemal":["Leda A-HLR enligt algoritmen för defibrillerbar och icke-defibrillerbar rytm.","Ange tidpunkt och dos för adrenalin, amiodaron och lidokain samt defibrilleringsenergi.","Identifiera och behandla 4H/4T, inklusive hyperkalemi, hypokalemi och lungemboli.","Tillämpa målen för syrgas, koldioxid, MAP och temperatur efter ROSC samt indikationen för koronarangiografi.","Känna till vilka doser som är overifierade (alteplas, magnesium) och var källorna skiljer sig."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0001","T-0004","T-0005","T-0007","T-0011","T-0015"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":56,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-00787","D-00792","D-00797","D-00550","D-00857","D-02063","D-02064"],"avvikelser_hog":2},{"id":"T-0007","slug":"lungemboli","titel":"Lungemboli","omrade":"OMR-VTE","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Vid misstänkt lungemboli bedöms först den kliniska sannolikheten med PERC och Wells poäng. Därefter används D-dimer eller DT lungartärer, och alla patienter riskstratifieras efter hemodynamik, högerkammarpåverkan, troponin och sPESI. Valet mellan trombolys, LMH och DOAK och mellan inläggning och öppenvård styrs av risknivån.","larandemal":["Använda PERC, Wells poäng och åldersjusterad D-dimer korrekt.","Riskstratifiera lungemboli (högrisk, intermediär hög/låg, lågrisk) och tolka sPESI med rätt gräns.","Känna till indikationer, dosering och kontraindikationer för trombolys.","Välja och dosera antikoagulation (LMH, DOAK) med hänsyn till njurfunktion, cancer och graviditet.","Planera behandlingstid och uppföljning, inklusive utredning av CTEPH."],"sokorsaker":["dyspne","brostsmarta","synkope","smarta-svullnad-extremitet"],"relaterade":["T-0005","T-0006","T-0001"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":48,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-00551","D-00684","D-01869","D-01902","D-01932","D-02089","D-02328","D-02395","D-00130","D-00161","D-00548","D-01455","D-02088"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0008","slug":"ovre-gi-blodning","titel":"Övre gastrointestinal blödning","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Övre GI-blödning visar sig som hematemes eller melena och beror oftast på ulcus. Handläggningen bygger på hemodynamisk stabilisering, restriktiv transfusion, riskstratifiering med Glasgow-Blatchford Score och gastroskopi inom 24 timmar med kombinerad endoskopisk hemostas. Därefter ges högdos PPI. Misstänkt varicerblödning hos patienter med cirros kräver terlipressin, antibiotikaprofylax och ligatur.","larandemal":["Bedöma cirkulationspåverkan och blodförlust samt avgöra vårdnivå med Glasgow-Blatchford Score.","Tillämpa restriktiva transfusionsgränser och veta när ventrikelsond och tranexamsyra inte ska användas.","Planera tidpunkt för gastroskopi och PPI-behandling utifrån Forrest-klass.","Hantera trombocythämmare, warfarin och DOAK vid blödning.","Känna igen och initialt behandla varicerblödning."],"sokorsaker":["hematemes-melena","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0006","T-0005"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":41,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-02224","D-01078","D-01684","D-01685","D-02232"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0009","slug":"sepsis","titel":"Sepsis och septisk chock","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Sepsis är organdysfunktion orsakad av ett dysreglerat värdsvar på infektion och kräver omedelbar handläggning. Kärnan är tidig identifiering med laktat och vitalparametrar, blododling följd av antibiotika inom en timme vid sannolik sepsis eller chock, minst 30 ml/kg kristalloid vid hypoperfusion med täta omvärderingar, noradrenalin vid kvarstående hypotoni och tidig fokuskontroll.","larandemal":["Definiera sepsis och septisk chock enligt Sepsis-3 och använda förenklad SOFA utanför IVA.","Förklara varför NEWS2 eller liknande föredras framför qSOFA som screeningverktyg.","Ordinera initial vätskebehandling utifrån vikt och perfusionstecken och omvärdera svaret.","Ange tidsgränserna för antibiotika vid septisk chock, sannolik och möjlig sepsis.","Välja empiriskt antibiotikum utifrån fokus och riskfaktorer i samråd med infektionsläkare.","Avgöra när vasopressor, steroider och intensivvård behövs."],"sokorsaker":["feber-infektion","nedsatt-allmantillstand","blodningsbenagenhet","krakningar-diarre","hogt-blodsocker","akut-konfusion","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0010"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-00071","D-00880","D-00881","D-01678","D-02062","D-02251","D-00892","D-00874","D-01393","D-01398"],"avvikelser_hog":5},{"id":"T-0010","slug":"bakteriell-meningit","titel":"Bakteriell meningit","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Bakteriell meningit är ett akuttillstånd där blododling, steroid och antibiotika ska ges inom 30 minuter, oavsett om lumbalpunktion hunnits. LP görs direkt om kontraindikationer saknas, och DT får aldrig fördröja behandlingen. Empiriskt ges cefotaxim och ampicillin eller meropenem, tillsammans med betametason, och vårdnivån bedöms tidigt.","larandemal":["Känna igen bakteriell meningit och veta att nackstelhet kan saknas.","Ange tidsgränsen för antibiotika och i vilken ordning odling, steroid, antibiotika och LP görs.","Avgöra när LP är kontraindicerad och när DT behövs först.","Tolka likvortryck, celler, laktat och glukoskvot.","Ordinera empirisk antibiotika och steroid, även vid penicillinallergi.","Bedöma behov av intensivvård."],"sokorsaker":["huvudvark","feber-infektion","medvetandepaverkan-kramper","krakningar-diarre","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0009"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":39,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-01471","D-02254"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0011","slug":"anafylaxi","titel":"Anafylaxi","omrade":"OMR-ALLERGI","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":1,"sammanfattning":"Anafylaxi är en akut, potentiellt livshotande systemisk överkänslighetsreaktion som diagnostiseras kliniskt med NIAID/FAAN-kriterierna. Adrenalin 0,3–0,5 mg im i låret ges direkt och upprepas vid behov. Vätska, syrgas och rätt kroppsläge kompletterar, medan antihistamin och steroider inte hör till akutbehandlingen. Observationstid, autoinjektor och allergologremiss avslutar handläggningen.","larandemal":["Ställa diagnosen anafylaxi med NIAID/FAAN-kriterierna och skilja den från isolerad urtikaria eller angioödem.","Ge adrenalin im i rätt dos, på rätt plats och med rätt upprepningsintervall.","Veta när och hur iv-adrenalin används och vilka risker det har.","Förklara varför steroider och antihistamin inte är akutbehandling enligt SFFA 2024.","Bestämma observationstid och planera uppföljning med autoinjektor och allergologremiss."],"sokorsaker":["dyspne","nedsatt-allmantillstand","allergisk-reaktion"],"relaterade":[],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":40,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-01419","D-01422","D-01427","D-02058","D-02333"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0012","slug":"paracetamolforgiftning","titel":"Paracetamolförgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Paracetamolöverdos ger levernekros efter ett ofta symtomfritt intervall. Toxisk engångsdos är enligt Giftinformationscentralen 10 g eller 200 mg/kg, den lägsta gäller, och lägre i riskgrupper. S-paracetamol 4 timmar efter intaget och tidsberoende behandlingsgränser styr acetylcystein, som startas utan provsvar när svaret inte kan fås inom 8 timmar.","larandemal":["Bedöma om en intagen dos är toxisk och känna till riskgrupper med lägre gräns.","Planera provtagning av S-paracetamol, inklusive upprepade prover.","Använda behandlingsgränserna vid 4–10 timmar och avgöra när acetylcystein startas utan provsvar.","Ordinera acetylcystein iv i två steg och veta när behandlingen förlängs.","Känna igen tecken på leversvikt och veta när GIC och transplantationsenhet ska kontaktas."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","buksmarta","krakningar-diarre"],"relaterade":[],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":36,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-01266","D-02060"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0013","slug":"diabetesketoacidos","titel":"Diabetesketoacidos (DKA)","omrade":"OMR-ENDO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Livshotande metabol kris vid insulinbrist med ketonemi och metabolisk acidos, ibland vid normalt glukos. Behandlingen bygger på snabb vätsketillförsel, kontinuerlig insulininfusion utan bolus och noggrant styrd kaliumtillförsel, med tät provtagning och övergång till subkutant insulin först när acidosen hävts.","larandemal":["Ställa diagnosen DKA med B-ketoner och syra-basstatus och känna igen normoglykemisk ketoacidos.","Ordinera vätska, insulininfusion och kalium i rätt ordning, inklusive när insulin ska vänta på grund av lågt kalium.","Tillämpa nationella säkerhetsgränser för parenteralt kalium (koncentration och takt).","Veta när glukos ska läggas till och när insulininfusionen får avslutas.","Identifiera utlösande orsak och patienter som behöver IVA eller intermediärvård."],"sokorsaker":["hogt-blodsocker","krakningar-diarre","buksmarta","medvetandepaverkan-kramper","dyspne"],"relaterade":["T-0014","T-0015","T-0016"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":12,"avvikelser":["D-01104","D-02051","D-02075","D-02285","D-01598","D-01090","D-01112","D-02074","D-02301"],"avvikelser_hog":4},{"id":"T-0014","slug":"hypoglykemi","titel":"Hypoglykemi","omrade":"OMR-ENDO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":1,"sammanfattning":"Lågt blodsocker, oftast vid behandling med insulin eller sulfonylurea, som kan ge allt från svettning och darrning till kramper, fokala bortfall och koma. Behandlingen är kolhydrater per os till vaken patient och intravenöst glukos, alternativt glukagon im, till medvetandepåverkad. Orsaken styr vårdnivå och observationstid.","larandemal":["Känna igen autonoma och neuroglykopena symtom, inklusive strokeliknande bild.","Behandla hypoglykemi hos vaken och medvetandepåverkad patient med rätt dos och väg.","Veta när patienten ska läggas in (sulfonylurea, repaglinid, långverkande insulin) och när IVA behövs.","Handlägga avsiktlig insulinöverdos, inklusive glukosinfusion och kaliumkontroll.","Överväga andra orsaker till medvetandepåverkan när patienten inte vaknar."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","akut-konfusion","akut-pares","misstankt-forgiftning","huvudtrauma"],"relaterade":["T-0013","T-0012","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":31,"antal_konflikter":1,"avvikelser":["D-01126","D-02287","D-02348"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0015","slug":"hyperkalemi","titel":"Hyperkalemi","omrade":"OMR-ELYT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Förhöjt kalium, oftast läkemedelsutlöst i kombination med njursvikt, som kan ge muskelsvaghet och livshotande bradyarytmier eller kammarflimmer. Akut behandling vid kalium över 6,5 mmol/l eller EKG-förändringar sker stegvis: kalcium för att skydda myokardiet, insulin-glukos och beta-2-agonist för att flytta in kalium i cellerna, och kaliumbindare, diuretika eller dialys för att ta bort kalium ur kroppen.","larandemal":["Identifiera indikationer för akut behandling och telemetri, och skilja ut pseudohyperkalemi.","Tolka EKG-förändringar vid hyperkalemi och känna till den dåliga korrelationen med kaliumnivån.","Dosera kalcium, insulin-glukos och beta-2-agonist och förebygga hypoglykemi.","Välja kaliumbindare och veta varför Resonium inte är förstahandsval.","Handlägga hyperkalemi vid digitalisförgiftning och vid hjärtstopp."],"sokorsaker":["akut-pares","hjartklappning-arytmi","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0013","T-0006","T-0004"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":33,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-01204","D-02293","D-01344","D-02397"],"avvikelser_hog":2},{"id":"T-0016","slug":"hyponatremi","titel":"Hyponatremi","omrade":"OMR-ELYT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Natrium under 135 mmol/l, den vanligaste elektrolytrubbningen hos inneliggande patienter. Svåra symtom av hjärnödem behandlas med bolus av hyperton NaCl, medan kronisk hyponatremi korrigeras långsamt med ett dygnstak för att undvika osmotiskt demyeliniseringssyndrom. Fortsatt behandling styrs av osmolalitet, volymstatus och orsak (bland annat SIADH, tiazider och alkohol).","larandemal":["Klassificera hyponatremi efter osmolalitet, duration, volymstatus och klinisk svårighetsgrad.","Ge korrekt akutbehandling med hyperton NaCl vid svåra symtom.","Tillämpa korrigeringstak och känna igen riskgrupper för osmotiskt demyeliniseringssyndrom.","Ställa diagnosen SIADH och välja mellan vätskerestriktion och tolvaptan.","Upptäcka och åtgärda överkorrigering."],"sokorsaker":["akut-konfusion","medvetandepaverkan-kramper","krakningar-diarre","huvudtrauma"],"relaterade":["T-0013","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":45,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-02295","D-01182","D-01189","D-02393","D-01191","D-02069"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0017","slug":"akut-ischemisk-stroke","titel":"Akut ischemisk stroke","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut ischemisk stroke kräver snabb bedömning med NIHSS och DT med DT-angiografi för att avgöra om patienten kan få trombolys eller trombektomi. Trombolys ges inom 4,5 timmar och senare bara efter bildurval och samråd med regional strokejour. Trombektomi kan ges upp till 24 timmar efter debut vid stor kärlocklusion.","larandemal":["Fastställa insjuknandetid och göra en strukturerad NIHSS-bedömning utan att fördröja behandlingen.","Ange indikationer, tidsfönster och absoluta kontraindikationer för intravenös trombolys.","Dosera tenekteplas och alteplas och behandla blodtryck över 185/110 mmHg före trombolys.","Bedöma när trombolys är kontraindicerad vid warfarin och DOAK, och redogöra för källäget om idarucizumab.","Känna igen indikationerna för trombektomi och ordna kontakt med strokejour och trombektomicentrum.","Känna igen och behandla komplikationer efter trombolys, som intrakraniell blödning och angioödem."],"sokorsaker":["akut-pares","yrsel","akut-konfusion","huvudtrauma","hogt-blodtryck"],"relaterade":["T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":53,"antal_konflikter":11,"avvikelser":["D-00921","D-00925","D-02085","D-00927"],"avvikelser_hog":3},{"id":"T-0018","slug":"status-epilepticus","titel":"Status epilepticus","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Konvulsivt status epilepticus är ett tonisk-kloniskt anfall som pågår mer än 5 minuter, eller upprepade anfall utan uppvaknande emellan. Behandlingen ges i steg: bensodiazepin, sedan levetiracetam, fosfenytoin eller valproat i viktbaserad dos, och vid refraktärt status anestesi på IVA. Samtidigt utreds orsaken.","larandemal":["Definiera konvulsivt och icke-konvulsivt status epilepticus och dess tidigt, etablerat och refraktärt skede.","Genomföra den första akuta handläggningen med ABC, glukos, tiamin och venväg.","Dosera bensodiazepiner i steg 1, även när venväg saknas.","Dosera levetiracetam, fosfenytoin och valproat i steg 2 och känna till deras kontraindikationer.","Känna igen refraktärt status och veta när IVA och anestesi behövs.","Skilja status epilepticus från konvulsiv synkope och funktionella anfall."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","akut-konfusion","akut-pares"],"relaterade":["T-0017"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":38,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-00938","D-00939","D-00942","D-00943","D-01696","D-02084","D-02204"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0019","slug":"kol-exacerbation","titel":"KOL-exacerbation","omrade":"OMR-LUNG","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"En KOL-exacerbation är en akut försämring med ökad andnöd, hosta eller purulent sputum. Behandlingen består av kontrollerad syrgas med mål 88–92 %, kortverkande bronkdilaterare, kortikosteroid i 5 dagar och antibiotika när kriterierna är uppfyllda. NIV ges vid hyperkapnisk respiratorisk acidos.","larandemal":["Definiera KOL-exacerbation och gradera svårighetsgraden med kliniska fynd och blodgas.","Ordinera kontrollerad syrgas med rätt mål och följa upp med blodgas.","Dosera bronkdilaterare och kortikosteroid vid exacerbation.","Ange när antibiotika är indicerat och välja preparat.","Känna till indikationer och kontraindikationer för NIV och skillnaden mot CPAP.","Planera uppföljning och förebyggande åtgärder efter en exacerbation."],"sokorsaker":["dyspne","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0020"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":34,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02191","D-01655","D-00065","D-02082","D-00859","D-00858"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0020","slug":"akut-astma","titel":"Akut astma","omrade":"OMR-LUNG","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut astma är en potentiellt livshotande försämring av luftvägsobstruktionen. Svårighetsgraden avgör behandlingen: syrgas, upprepad beta-2-agonist, ipratropium vid svår attack och tidig kortikosteroid. Vid otillräckligt svar övervägs magnesiumsulfat iv och kontakt med IVA. Syrgasmålet skiljer sig mellan svenska källor.","larandemal":["Gradera ett akut astmaanfall och känna igen tecken på livshotande astma.","Dosera beta-2-agonist, ipratropium och terbutalin vid akut astma.","Ordinera systemisk kortikosteroid peroralt och intravenöst.","Känna till när magnesiumsulfat iv är indicerat och vilken dos som gäller.","Redogöra för källäget om syrgasmål vid akut astma.","Planera hemgång med steroidkur, underhållsbehandling och uppföljning."],"sokorsaker":["dyspne"],"relaterade":["T-0019"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":29,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-01668","D-02082","D-02192","D-00819","D-01669"],"avvikelser_hog":3},{"id":"T-0021","slug":"abcde","titel":"ABCDE – strukturerat omhändertagande av akut sjuk patient","omrade":"OMR-AKUT","typ":"algoritm","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":1,"sammanfattning":"ABCDE är en systematisk primärbedömning av luftväg, andning, cirkulation, neurologi och exponering där livshotande problem åtgärdas direkt, i den ordning de hittas och innan diagnosen är klar. Bedömningen kompletteras med patientnära prover, EKG och ultraljud, syndromriktad handläggning och en plan enligt Vad, Var, Vem. Den upprepas tills patienten är stabil och görs om vid försämring. NEWS2 används för att följa vitalparametrar över tid och avgöra när läkare och mer kompetens ska kallas.","larandemal":["Genomföra ett komplett generiskt ABCDE och ange vad som bedöms och vilka direkta åtgärder som hör till varje bokstav.","Trappa luftvägsåtgärder från haklyft till koniotomi och ange när halsryggen ska skyddas.","Välja infarter, initial vätska, syrgas och glukos utifrån fynden och omvärdera effekten.","Avgöra när hjälp ska kallas, inklusive vid klinisk oro trots normala vitalparametrar.","Räkna NEWS2, tolka riskkategorin och följa åtgärdstrappan.","Känna igen vanliga fallgropar, till exempel ofullständigt ABCDE, felvärden vid pulsoximetri och ett förbisett andra syndrom."],"sokorsaker":["dyspne","medvetandepaverkan-kramper","allergisk-reaktion","feber-infektion","misstankt-forgiftning","brostsmarta"],"relaterade":["T-0006","T-0009","T-0011","T-0014","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":56,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-00053","D-00054","D-00057","D-00058","D-00060","D-00063","D-00064","D-00065","D-00066","D-00069","D-00070","D-00071","D-00072","D-00076","D-00079","D-00083","D-00084","D-02029","D-02153"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0022","slug":"aortadissektion","titel":"Akut aortadissektion","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut aortadissektion är ett ovanligt men mycket tidskritiskt tillstånd med plötslig, svår och ofta vandrande bröst- eller ryggsmärta. Diagnosen ställs med DT-angiografi. Behandlingen bygger på smärtlindring och intravenös betablockad före vasodilaterare mot systoliskt tryck under 120 mmHg. Typ A opereras akut, okomplicerad typ B behandlas medicinskt och komplicerad typ B med stentgraft.","larandemal":["Känna igen den kliniska bilden och de fynd som ska få en att misstänka dissektion, även vid ST-höjning.","Beskriva Stanfordindelningen och vad som gör en typ B-dissektion komplicerad.","Välja bilddiagnostik och förstå var D-dimer och riskskattning hör hemma.","Ordinera anti-impulsbehandling i rätt ordning med blodtrycks- och frekvensmål.","Avgöra när thoraxkirurg respektive kärlkirurg ska kontaktas och vilken vårdnivå som krävs."],"sokorsaker":["brostsmarta","ryggsmarta","hogt-blodtryck"],"relaterade":["T-0001","T-0002","T-0007","T-0017","T-0023"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":44,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02405"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0023","slug":"hypertensiv-kris","titel":"Hypertensiv kris","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Hypertensiv kris är mycket högt blodtryck med akut organskada i hjärta, hjärna, näthinna, njurar eller aorta. Det är organskadan och inte blodtrycksnivån som avgör hur snabbt och hur mycket trycket ska sänkas och vilket läkemedel som väljs. Malign hypertoni och encefalopati sänks kontrollerat med cirka 20–25 %, medan lungödem och aortadissektion kräver snabb sänkning. Högt tryck utan organskada behandlas peroralt.","larandemal":["Skilja hypertensiv kris från högt blodtryck utan akut organskada.","Känna igen malign hypertoni, hypertensiv encefalopati och trombotisk mikroangiopati.","Välja undersökningar som påvisar akut organskada.","Ange blodtrycksmål och tidsram för olika former av kris.","Ordinera labetalol, nitroglycerin och perorala läkemedel och känna till deras kontraindikationer.","Handlägga särskilda situationer som stimulantia, feokromocytom och preeklampsi."],"sokorsaker":["huvudvark","brostsmarta","dyspne","medvetandepaverkan-kramper","hogt-blodtryck","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0005","T-0017","T-0022","T-0001","T-0002"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":44,"antal_konflikter":7,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0024","slug":"pneumothorax","titel":"Pneumothorax","omrade":"OMR-LUNG","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Pneumothorax är luft i pleurarummet och delas in i primär spontan, sekundär spontan, traumatisk och iatrogen. Övertryck är en klinisk diagnos som avlastas omedelbart utan att man väntar på röntgen. Stabil primär pneumothorax med få symtom kan handläggas konservativt eller med aspiration och ambulatoriskt minidrän. Sekundär pneumothorax kräver oftare drän och sjukhusvård.","larandemal":["Skilja primär från sekundär spontan pneumothorax och förklara varför handläggningen skiljer sig.","Känna igen övertryckspneumothorax och utföra eller leda omedelbar avlastning.","Använda lungröntgen och lungultraljud rätt, inklusive tecknen lungglidning och lung point.","Välja mellan expektans, aspiration, ambulatoriskt minidrän och kvarliggande drän.","Ge råd om recidivrisk, flyg och dykning samt veta när thoraxkirurg ska kontaktas."],"sokorsaker":["dyspne","brostsmarta"],"relaterade":["T-0019","T-0020","T-0007","T-0006","T-0022"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":43,"antal_konflikter":9,"avvikelser":["D-00064","D-00538","D-00558","D-00685","D-00816","D-00857","D-02405"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0025","slug":"perikardit-tamponad","titel":"Perikardit och hjärttamponad","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut perikardit ger lägeskorrelerad bröstsmärta, ofta med gnidningsljud, utbredd ST-höjning och PR-sänkning, och diagnostiseras med klinisk bild plus specifika kriterier. Grundbehandlingen är NSAID om hjärtsvikt saknas och, enligt ESC 2025 via Internetmedicin, kolkicin redan vid första episoden; riskmarkörer styr vårdnivån. Hjärttamponad är en obstruktiv chock som kräver skyndsam ekoledd perikardiocentes, med vätska i väntan och utan diuretika.","larandemal":["Ställa diagnosen perikardit med ESC 2025:s kriterier och känna till den äldre två-av-fyra-modellen.","Skilja perikardit från STEMI och andra livshotande orsaker till bröstsmärta.","Identifiera riskmarkörer som motiverar inläggning och övervakning.","Ordinera NSAID, kolkicin och PPI och känna till varför steroider undviks som förstahandsval.","Känna igen tamponadtecken kliniskt och på eko och leda handläggningen fram till perikardiocentes.","Ge råd om fysisk aktivitet och uppföljning efter perikardit och myoperikardit."],"sokorsaker":["brostsmarta","dyspne"],"relaterade":["T-0001","T-0002","T-0005","T-0006","T-0007","T-0022"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":56,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02180","D-00686","D-00539"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0026","slug":"hyperkalcemi","titel":"Hyperkalcemi","omrade":"OMR-ELYT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Hyperkalcemi orsakas i nio fall av tio av primär hyperparatyreoidism eller malignitet och kan vid höga nivåer ge intorkning, konfusion, arytmi och njursvikt. Diagnosen bör bygga på joniserat kalcium, och PTH sorterar orsakerna. Akut behandling är rehydrering med NaCl, bisfosfonat när rehydreringen är igång och vid kris kalcitonin; svenska källor skiljer sig i val av bisfosfonat och i kalcitoninregim, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Tolka joniserat och totalt kalcium och förklara varför albuminkorrigering avråds.","Gradera hyperkalcemi och känna igen hyperkalcemisk kris.","Använda PTH för att sortera orsaker och känna till de vanligaste läkemedelsorsakerna.","Ordinera rehydrering och ta ställning till bisfosfonat, kalcitonin, glukokortikoid och dialys.","Redogöra för skillnaderna mellan källorna om bisfosfonatval och kalcitonindosering."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","krakningar-diarre","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0015","T-0016","T-0027"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":43,"antal_konflikter":14,"avvikelser":["D-02297","D-01225","D-01220"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0027","slug":"binjurebarksvikt","titel":"Binjurebarksvikt och addisonkris","omrade":"OMR-ENDO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Addisonkris är en livshotande brist på kortisol som ger hypotoni, magtarmsymtom och ofta hyponatremi, och den utlöses oftast av infektion eller gastroenterit hos patienter med primär, sekundär eller iatrogen binjurebarksvikt. Behandlingen startas på misstanke: hydrokortison 100 mg iv direkt, därefter 100–200 mg per dygn, och rikligt med iv NaCl, efter att kortisol och ACTH tagits utan fördröjning. Stressdosering och kortisonkort förebygger nya kriser.","larandemal":["Känna igen addisonkris och iatrogen kortisolsvikt hos en svårt påverkad patient med oklar hypotoni.","Starta hydrokortison och vätska utan att vänta på provsvar och dosera korrekt hos vuxna och barn.","Tolka P-kortisol, ACTH och Synacthentest och skilja primär från sekundär svikt.","Instruera om stressdosering vid feber, kräkningar och kirurgi samt om kortisonkort.","Använda ekvipotenta glukokortikoiddoser vid byte mellan preparat."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","krakningar-diarre"],"relaterade":["T-0009","T-0014","T-0015","T-0016","T-0026"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":43,"antal_konflikter":9,"avvikelser":["D-02288","D-02091"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0028","slug":"tyreotoxisk-kris","titel":"Tyreotoxisk kris (tyreostorm)","omrade":"OMR-ENDO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Tyreotoxisk kris är en sällsynt men livshotande urspårning av tyreotoxikos med feber, uttalad takykardi och påverkan på hjärta, mag-tarmkanal och CNS, ofta utlöst av infektion eller annan akut belastning. Diagnosen är klinisk och stöds av Burch–Wartofsky-skalan eller JTA-kriterierna. Behandlingen ges parallellt på IVA/MIVA: betablockad, högdos tyreostatika, hydrokortison, jod efter endokrinologbeslut, nedkylning och behandling av utlösande orsak.","larandemal":["Känna igen tyreotoxisk kris hos en patient med feber, takykardi och påverkan på flera organsystem, även när tyreoideasjukdom inte är känd.","Använda Burch–Wartofsky-skalan och JTA-kriterierna och förstå deras gränser.","Ordinera betablockad, tyreostatika och hydrokortison i rätt ordning och dos enligt svensk handbok.","Förklara varför jod bara ges efter endokrinologbeslut och kontakt med endokrinkirurg, och efter tyreostatika.","Känna till fallgropar: NSAID/ASA vid feber, tyreostatika vid destruktionstyreoidit, betablockad vid svikt och agranulocytos."],"sokorsaker":["feber-infektion","hjartklappning-arytmi","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0003","T-0005","T-0009"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":11,"avvikelser":["D-01143","D-01156","D-02076"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0029","slug":"subaraknoidalblodning","titel":"Subaraknoidalblödning (SAB)","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Spontan subaraknoidalblödning beror oftast på ett brustet aneurysm och debuterar typiskt med åskknallshuvudvärk. Neurologstatus kan vara normalt, och varningsblödningar missas ofta. Utredningen är akut DT hjärna utan kontrast. Negativ DT inom 6 timmar utesluter SAB under vissa villkor, och annars görs LP tidigast 12 timmar efter debut. Vid påvisad blödning kontaktas neurokirurg omedelbart. Patienten skyddas mot reblödning med sängläge, smärtlindring, försiktig blodtryckskontroll och säker transport till neurointensivvård.","larandemal":["Känna igen åskknallshuvudvärk och varningsblödning och förstå varför normalt neurologstatus inte utesluter SAB.","Tillämpa 6-timmarsregeln för DT med dess villkor och veta när LP krävs och när den tidigast ska göras.","Tolka likvorfynd (spektrofotometri, stickblödning) och känna till kontraindikationer mot LP.","Initiera akut handläggning före neurokirurgisk åtgärd: luftväg, blodtryck, smärta, illamående och kramper.","Känna till senare komplikationer (reblödning, hydrocefalus, vasospasm och fördröjd ischemi) och deras tidsförlopp."],"sokorsaker":["huvudvark","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0017","T-0010","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":47,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-01361","D-02202","D-02403","D-01529"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0030","slug":"pneumoni","titel":"Samhällsförvärvad pneumoni","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Samhällsförvärvad pneumoni orsakas oftast av pneumokocker och kan hos äldre visa sig enbart som förvirring eller takypné. Svårighetsgraden bedöms med DS-CRB-65, som styr vårdnivå, provtagning och antibiotikaval enligt Strama Nationell. Källorna anger poängkriterierna olika, och skillnaderna redovisas öppet. Grundbehandlingen är penicillin. Vid hög poäng eller intensivvård krävs bredare täckning, inklusive atypiska agens och legionella.","larandemal":["Känna igen pneumoni, även atypisk bild hos äldre, och vilka fynd som talar för legionella eller mykoplasma.","Räkna DS-CRB-65 och känna till skillnaderna mellan originalets, Stramas och Akut internmedicins gränsvärden.","Välja vårdnivå och empiriskt antibiotikum utifrån poäng, KOL, influensa, misstanke om atypisk genes och penicillinallergi.","Ange rimlig behandlingstid och känna igen orsaker till utebliven förbättring.","Veta vilka odlingar och antigentester som ska tas vid inläggning och vid svår pneumoni."],"sokorsaker":["feber-infektion","dyspne","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0009","T-0019","T-0007"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":49,"antal_konflikter":13,"avvikelser":["D-00834","D-00837","D-00838","D-00841","D-00843","D-00847","D-00822","D-01660","D-02090","D-02252","D-01398"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0031","slug":"hypokalemi","titel":"Hypokalemi","omrade":"OMR-ELYT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Hypokalemi (kalium under 3,5 mmol/l) orsakas oftast av diuretika eller förluster från mag-tarmkanalen och ger muskelsvaghet, ileus och arytmier. Peroralt kalium är förstahandsval. Intravenöst kalium är ett högriskläkemedel som enligt nationell vägledning ges med högst 40 mmol/l perifert och högst 10 mmol/timme på vårdavdelning. Magnesiumbrist ska misstänkas och korrigeras samtidigt.","larandemal":["Gradera hypokalemi och känna igen EKG-förändringarna.","Sortera orsaker efter renala förluster, extrarenala förluster och intracellulär förskjutning.","Välja mellan peroral och intravenös behandling och ordinera kalium säkert enligt nationell vägledning.","Förklara varför magnesium ska korrigeras samtidigt och vilka målnivåer som gäller vid hjärtsjukdom.","Redogöra för skillnaderna mellan källorna om koncentration, infusionstakt och bärarlösning."],"sokorsaker":["hjartklappning-arytmi","nedsatt-allmantillstand","akut-pares","hogt-blodsocker"],"relaterade":["T-0015","T-0013","T-0032"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":56,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-01214","D-01240","D-02068","D-02294","D-01213"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0032","slug":"hypokalcemi-hypomagnesemi","titel":"Hypokalcemi och hypomagnesemi","omrade":"OMR-ELYT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Hypokalcemi ger ökad neuromuskulär retbarhet med parestesier, tetani, laryngospasm, kramper och förlängd QT-tid, och bedöms bäst med joniserat kalcium tolkat mot PTH. Symtomatisk grav hypokalcemi behandlas med kalciumglukonat intravenöst. Hypomagnesemi är ofta symtomfri, åtföljer ofta hypokalemi och kan i sig orsaka hypokalcemi; magnesium ska därför kontrolleras och ersättas samtidigt.","larandemal":["Tolka joniserat och totalt kalcium och förklara varför joniserat kalcium föredras.","Känna igen tetani, Chvosteks och Trousseaus tecken och de kardiella effekterna av hypokalcemi.","Sortera orsaker till hypokalcemi med hjälp av PTH, fosfat och magnesium.","Ordinera kalciumglukonat intravenöst och veta när infusion, peroralt kalcium eller vitamin D-analog behövs.","Ersätta magnesium vid hypomagnesemi, hypokalemi och arytmi."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","hjartklappning-arytmi"],"relaterade":["T-0026","T-0031","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":51,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-02073","D-02299"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0033","slug":"akut-njursvikt","titel":"Akut njurskada","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut njurskada (AKI) definieras enligt KDIGO av kreatininstegring eller minskad diures och delas in i prerenal, renal och postrenal genes. Akut handläggning bygger på att utesluta avflödeshinder, korrigera hypovolemi, se över läkemedel och behandla komplikationer som övervätskning, hyperkalemi och acidos, med dialys när annan behandling inte räcker. Källorna skiljer sig i tidsfönstret för kreatininkriteriet och i synen på hydrering inför jodkontrast.","larandemal":["Definiera och gradera AKI enligt KDIGO och skilja akut från kronisk njursvikt.","Sortera orsaker i prerenal, renal och postrenal och välja rätt initial utredning.","Ordinera vätska, diuretika och bikarbonat och genomföra en strukturerad läkemedelsgenomgång.","Känna igen indikationerna för akut dialys.","Hantera jodkontrast och metformin vid nedsatt njurfunktion enligt svenska specialistföreningar."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","dyspne","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0015","T-0005","T-0009","T-0026","T-0034"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-01638","D-01541","D-02408","D-02308","D-02309","D-02399"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0034","slug":"leversvikt-encefalopati","titel":"Dekompenserad levercirros och hepatisk encefalopati","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Dekompenserad levercirros visar sig som ascites, hepatisk encefalopati eller varixblödning och har kraftigt försämrad prognos. Akut handläggning omfattar att leta och behandla utlösande faktorer, laktulos vid encefalopati, diagnostisk buktappning för att utesluta spontan bakteriell peritonit, albumin vid tappning, SBP och njurskada samt terlipressin vid hepatorenalt syndrom. Nationellt vårdprogram följs där regionala källor anger andra doser.","larandemal":["Gradera hepatisk encefalopati enligt West Haven och identifiera utlösande faktorer.","Ordinera laktulos och rifaximin vid akut och recidiverande encefalopati.","Indicera och tolka diagnostisk buktappning (SBP-gräns, albumingradient) och behandla SBP.","Dosera albumin vid tappning, SBP och njurskada och känna igen HRS-AKI.","Använda Child-Pugh och MELD och veta när levertransplantation ska övervägas."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","buksmarta","hematemes-melena","blodningsbenagenhet","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0008","T-0033","T-0012","T-0016"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":11,"avvikelser":["D-02230","D-02231","D-02343"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0035","slug":"delirium","titel":"Delirium (akut konfusion)","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Delirium är ett akut, fluktuerande förvirringstillstånd med nedsatt uppmärksamhet som är vanligt hos äldre sjukhusvårdade och ofta missas, särskilt i hypoaktiv form. Diagnosen är klinisk med stöd av 4AT, och utredningen syftar till att hitta och behandla utlösande orsaker. Behandlingen är i första hand icke-farmakologisk; antipsykotika ges bara kortvarigt i låg dos, och källorna skiljer sig i synen på injicerade bensodiazepiner.","larandemal":["Känna igen hyperaktivt, hypoaktivt och blandat delirium och skilja delirium från demens och depression.","Använda och tolka 4AT.","Systematiskt söka predisponerande och utlösande faktorer, inklusive läkemedelsgenomgång.","Tillämpa icke-farmakologisk behandling och veta när och hur antipsykotika får användas.","Känna igen Wernickes encefalopati och delirium tremens och ordinera tiamin."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0017","T-0009","T-0026","T-0014","T-0016","T-0010"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-02156","D-02407","D-01549","D-01555","D-01558","D-01560","D-01561","D-01562","D-01565","D-01566","D-01402","D-02041","D-02216"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0036","slug":"nedre-gi-blodning","titel":"Nedre gastrointestinal blödning","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Nedre GI-blödning är en blödning distalt om ileocekalklaffen, oftast från divertiklar, och upphör spontant i cirka fyra fall av fem. Viktigast akut är att stabilisera patienten, utesluta en övre källa och riskvärdera med klinisk bild och Oakland score. Instabila patienter med pågående blödning utreds med DT-angiografi; stabila koloskoperas under vårdtiden. Källorna skiljer sig i hanteringen av trombocythämmare, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Skilja nedre från övre GI-blödning och känna till de vanligaste orsakerna.","Riskvärdera med klinisk bild och Oakland score och välja vårdnivå.","Välja mellan gastroskopi, koloskopi och DT-angiografi utifrån hemodynamik.","Tillämpa restriktiv transfusion och hantera warfarin, DOAK och trombocythämmare."],"sokorsaker":["hematemes-melena","buksmarta"],"relaterade":["T-0008","T-0021"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0037","slug":"djup-ventrombos","titel":"Djup ventrombos","omrade":"OMR-VTE","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Djup ventrombos ger ospecifika fynd, oftast ensidig bensvullnad, och diagnosen bygger på Wells score följt av D-dimer vid låg sannolikhet och ultraljud vid hög. De flesta behandlas polikliniskt med DOAK, medan komplicerad DVT läggs in med LMH. Källorna skiljer sig om DVT med samtidig lågrisk-lungemboli kräver inläggning, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Räkna Wells score för DVT och välja mellan D-dimer och ultraljud.","Använda åldersjusterad D-dimer och känna till falskt negativa och falskt positiva resultat.","Ordinera initial antikoagulation med DOAK eller LMH, inklusive dosjustering vid njursvikt och trombocytopeni.","Känna igen komplicerad DVT och flegmasi som kräver inläggning eller kärlkirurg.","Ange behandlingslängd utifrån provocerad eller oprovocerad trombos."],"sokorsaker":["smarta-svullnad-extremitet"],"relaterade":["T-0007"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":1,"avvikelser":["D-01869","D-02089","D-01451","D-01455","D-01462","D-02409"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0038","slug":"tca-forgiftning","titel":"Förgiftning med tricykliska antidepressiva","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"TCA-förgiftning ger natriumkanalsblockad och antikolinerga effekter, med risk för kramper, hypotension och livshotande arytmier. QRS-bredden speglar svårighetsgraden väl, och natriumbikarbonat iv är grunden vid breda QRS-komplex med cirkulatorisk påverkan. Giftinformationscentralen är tyngsta källa; avvikande uppgifter från regionala källor och Internetmedicin redovisas öppet.","larandemal":["Känna igen lätt och svår TCA-förgiftning och tolka QRS-bredden.","Ordinera natriumbikarbonat och känna till målvärden och risker vid alkalinisering.","Behandla kramper, hypotension, bradykardi och ventrikeltakykardi enligt Giftinformationscentralen.","Ange övervakningstid och kriterier för att avsluta övervakningen.","Veta vilka läkemedel som ska undvikas, inklusive fysostigmin."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0012"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":53,"antal_konflikter":8,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0039","slug":"betablockerare-kalciumantagonist-forgiftning","titel":"Förgiftning med betablockerare eller kalciumantagonister","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Överdos av betablockerare eller kalciumantagonister ger bradyarytmi, hypotoni och hjärtsvikt, och kombinationen av båda är särskilt farlig. Depåpreparat kan ge sen debut och kräver minst ett dygns övervakning. Behandlingen riktas mot den del av cirkulationen som sviktar: atropin, isoprenalin och pacemaker vid bradykardi, vasopressor vid låg kärlresistens, kalcium och adrenalin vid kalciumantagonister, högdos insulin-euglykemiterapi vid kardiell svikt och tidig ECMO-kontakt.","larandemal":["Känna igen kliniska skillnader mellan betablockerare, dihydropyridiner och verapamil/diltiazem vid överdos.","Ange övervakningstider för vanliga tabletter, depåpreparat och sotalol.","Välja riktad cirkulatorisk behandling efter om hjärtsvikt, bradykardi eller kärlvidgning dominerar.","Ordinera högdos insulin-euglykemiterapi med glukos- och kaliumkontroller, och veta när den inte är indicerad.","Redogöra för källskillnaderna om adrenalinbolus, vasopressorval och glukagon."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","synkope","hjartklappning-arytmi","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0004","T-0006","T-0005"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-01337","D-01336","D-01338"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0040","slug":"litiumforgiftning","titel":"Litiumförgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Litiumförgiftning är farligast när den är kronisk eller akut-på-kronisk. Då kan allvarliga neurologiska symtom komma redan vid S-Li strax över terapeutisk nivå, medan en akut överdos hos någon som inte står på litium oftare går lindrigt. Behandlingen består av utsättning, hög diures utan diuretika, att undvika hyponatremi och tidig hemodialys vid uttalade symtom. Målet är S-Li under 1 mmol/l inom 36 timmar.","larandemal":["Skilja mellan akut, kronisk och akut-på-kronisk litiumförgiftning och deras risk.","Känna igen neurologiska, renala och kardiella symtom samt SILENT.","Planera provtagning av S-Li och veta att toppen kan dröja 6–12 timmar.","Ordinera vätskebehandling med rätt diuresmål och undvika hyponatremi, kol och diuretika.","Ta ställning till hemodialys enligt GIC:s principer och känna till Akut internmedicins fasta gränser."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0016","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":45,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-01309","D-01312","D-01311","D-01313"],"avvikelser_hog":2},{"id":"T-0041","slug":"akut-pankreatit","titel":"Akut pankreatit","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut pankreatit diagnostiseras när två av tre kriterier föreligger: typisk smärta, amylas eller lipas minst tre gånger över referensgränsen och bildfynd. Gallsten och alkohol är vanligaste orsaker. Behandlingen är stödjande med tidig målstyrd vätska med Ringer-acetat, smärtlindring, tidig peroral eller enteral nutrition och övervakning för organsvikt. Antibiotika ges inte rutinmässigt, och orsaken ska utredas och åtgärdas för att förhindra recidiv.","larandemal":["Ställa diagnosen med två-av-tre-kriterierna och veta när DT behövs och när den inte behövs.","Gradera svårighet enligt reviderade Atlanta och identifiera riskfaktorer för svårt förlopp.","Ordinera målstyrd vätskebehandling med Ringer-acetat och smärtlindring.","Förklara varför antibiotika inte ges vid okomplicerad pankreatit och när de är indicerade.","Planera etiologisk utredning och kolecystektomi vid gallstensutlöst pankreatit."],"sokorsaker":["buksmarta","ryggsmarta","krakningar-diarre","hogt-blodsocker"],"relaterade":["T-0026","T-0009","T-0001","T-0022"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-01531","D-01582"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0042","slug":"pyelonefrit-urosepsis","titel":"Pyelonefrit och urosepsis","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Febril UVI och akut pyelonefrit ger feber, frossa och flanksmärta, men urinvägssymtom saknas ofta, särskilt hos äldre och män. Asymtomatisk bakteriuri är vanlig och förklarar inte feber. Urinodling, blododling och kreatinin tas, och akut bilddiagnostik görs vid misstänkt avflödeshinder eller terapisvikt. Ciprofloxacin peroralt eller cefotaxim intravenöst är förstahandsval, och total behandlingstid är som regel 7 dygn oavsett kön enligt SILF 2026.","larandemal":["Skilja febril UVI och pyelonefrit från asymtomatisk bakteriuri och förklara varför ABU inte behandlas.","Välja vårdnivå och känna igen urosepsis och avflödeshinder som kräver avlastning.","Ordinera empirisk peroral och parenteral antibiotika, inklusive vid septisk chock och ESBL-misstanke.","Ange behandlingstid enligt SILF 2026 och när längre behandling behövs hos män.","Handlägga febril UVI under graviditet."],"sokorsaker":["feber-infektion","buksmarta","ryggsmarta"],"relaterade":["T-0009","T-0033","T-0030"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":50,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-00892","D-01409","D-01582"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0043","slug":"intracerebral-blodning","titel":"Intracerebral blödning","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Intracerebral blödning står för omkring en tiondel av all stroke och har hög tidig dödlighet. Diagnosen ställs med DT hjärna och DT-angiografi. Akut handläggning består av försiktig blodtryckssänkning, omedelbar reversering av antikoagulantia, tät övervakning av vakenhet och tidig kontakt med neurokirurg vid stora, infratentoriella eller intraventrikulära blödningar.","larandemal":["Känna igen att blödning och infarkt inte kan skiljas kliniskt och att DT med DT-angiografi krävs.","Ange blodtrycksmål och lämpliga preparat vid akut intracerebral blödning, och redogöra för källäget.","Reversera warfarin, dabigatran och faktor Xa-hämmare med rätt preparat och dos.","Ange kriterier för omedelbar kontakt med neurokirurg, särskilt vid cerebellär blödning.","Planera övervakning av vakenhetsgrad och pupiller under första dygnet då hematomexpansion är vanligast."],"sokorsaker":["huvudvark","medvetandepaverkan-kramper","akut-pares","akut-konfusion","hogt-blodtryck"],"relaterade":["T-0017","T-0029","T-0044"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":46,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-00949","D-02201","D-00948"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0044","slug":"tia","titel":"TIA","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"TIA är övergående fokala neurologiska symtom av ischemisk orsak och innebär hög risk för stroke de närmaste dygnen. Patienten läggs in på strokeenhet för snabb utredning med DT, kärlavbildning och rytmövervakning. Sekundärprevention med trombocythämning, eller antikoagulation vid kardiell embolikälla, startas tidigt, och symtomgivande karotisstenos opereras inom två veckor.","larandemal":["Skilja symtom som talar för TIA från symtom som sällan beror på TIA, och känna till viktiga differentialdiagnoser.","Beräkna ABCD2 och redogöra för hur poängen styr valet mellan dubbel och enkel trombocythämning.","Planera akut utredning med DT, kärlavbildning, prover och telemetri på strokeenhet.","Ange indikation och tidsgräns för karotiskirurgi vid symtomgivande stenos.","Starta sekundärprevention med statin, blodtryckssänkning och livsstilsråd samt ge råd om bilkörning."],"sokorsaker":["yrsel","akut-pares"],"relaterade":["T-0017","T-0043"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":48,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-00959","D-02221"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0045","slug":"takyarytmier-svt-vt","titel":"Takyarytmier: SVT och ventrikeltakykardi","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Takyarytmier sorteras efter QRS-bredd och regelbundenhet, och patienten bedöms först som stabil eller instabil. Instabil patient elkonverteras synkroniserat. Stabil smal regelbunden takykardi behandlas med vagusmanöver, adenosin och därefter verapamil eller betablockerare, medan regelbunden bred takykardi behandlas som VT. Preexciterat förmaksflimmer får inte behandlas med AV-nodsblockerare. Doser och energinivåer följer ERC 2025, och avvikelser i svenska källor redovisas öppet.","larandemal":["Dela in takyarytmier efter QRS-bredd och regelbundenhet och känna igen tecken på instabilitet.","Handlägga AVNRT och ortodrom AVRT med vagusmanöver, adenosin, verapamil eller betablockerare och elkonvertering.","Behandla regelbunden bred takykardi som VT och välja mellan kardioversion och läkemedel hos stabil patient.","Känna igen preexciterat förmaksflimmer och veta vilka läkemedel som är kontraindicerade.","Behandla torsade de pointes med magnesium, isoprenalin eller pacing och undvika amiodaron."],"sokorsaker":["hjartklappning-arytmi","synkope"],"relaterade":["T-0003","T-0004"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-00736","D-00740","D-00741","D-00742","D-00743","D-02063","D-02064","D-02172","D-02173","D-02457","D-02458"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0046","slug":"alkoholabstinens","titel":"Alkoholabstinens och delirium tremens","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Alkoholabstinens debuterar oftast inom ett dygn efter dryckesstopp med autonoma symtom, tremor och oro; kramper kommer tidigt och delirium tremens efter 2–4 dygn. Behandlingen är symtomstyrd bensodiazepin, i första hand oxazepam, med diazepam iv vid delirium tremens, samt parenteralt tiamin till alla. Delirium tremens vårdas på högre vårdnivå. Källornas skillnader i oxazepamdosering och tiaminregim redovisas öppet.","larandemal":["Känna igen alkoholabstinens, abstinenskramper och delirium tremens och deras tidsförlopp.","Bedöma risken för svår abstinens utifrån anamnes, status och prover.","Ordinera symtomstyrd bensodiazepinbehandling med CIWA-Ar och trappa ned den.","Ge tiaminprofylax och känna igen och behandla Wernickes encefalopati.","Skilja abstinens från sepsis, skalltrauma, Wernicke och psykiatriska tillstånd och välja vårdnivå."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","misstankt-forgiftning","akut-konfusion","hogt-blodtryck"],"relaterade":["T-0035","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":48,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02216","D-01561"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0047","slug":"metanol-etylenglykol","titel":"Metanol- och etylenglykolförgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Metanol och etylenglykol blir toxiska först när de metaboliseras, till myrsyra respektive glykolat och oxalat, som ger svår metabol acidos med syn- och CNS-skador (metanol) eller njurskada (etylenglykol). Fomepizol eller etanol ska ges direkt vid misstanke, och uttalad acidos kräver buffert och akut hemodialys. Giftinformationscentralen är tyngsta källa; där Akut internmedicin anger andra dialyskriterier eller bikarbonatberedning redovisas det öppet.","larandemal":["Känna igen den fördröjda bilden vid metanol- och etylenglykolförgiftning och betydelsen av samtidigt etanolintag.","Beräkna och tolka osmolalitetsgap och anjongap, och känna till deras begränsningar i tidigt och sent skede.","Ordinera fomepizol eller etanolinfusion och veta när antidotbehandlingen kan avslutas.","Ange indikationer för akut och elektiv hemodialys enligt Giftinformationscentralen.","Ge buffert, folinsyra och tiamin på rätt indikation."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0013"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":8,"avvikelser":["D-01326","D-01325","D-02092","D-01782","D-02271"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0048","slug":"opioidforgiftning","titel":"Opioidförgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Opioidförgiftning ger medvetandesänkning, andningsdepression och mios, och den livshotande risken är apné. Behandlingen är andningsstöd och titrerat naloxon, med lägre startdos till personer med opioidberoende, och övervakning minst 6 timmar efter senaste naloxondos eftersom naloxon verkar kortare än opioiderna. Metadon, buprenorfin och fentanyl har egna fallgropar. Giftinformationscentralen är tyngsta källa; avvikande doser och observationstider i andra källor redovisas öppet.","larandemal":["Känna igen opioidtoxidromet och risken för apné även vid ytlig medvetandesänkning.","Dosera och titrera naloxon efter situation, inklusive infusion och höga doser vid buprenorfin och fentanyl.","Förklara varför naloxon kräver förlängd observation och ange observationstider enligt GIC.","Känna till särdrag vid metadon (lång duration, QT-förlängning), buprenorfin, fentanyl och tramadol.","Hantera biverkningar av naloxon, bland annat abstinens, sympatikuspåslag och lungödem."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0012","T-0038"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":52,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-01274","D-02269","D-02060"],"avvikelser_hog":2},{"id":"T-0049","slug":"rabdomyolys","titel":"Rabdomyolys","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Rabdomyolys är nedbrytning av skelettmuskel med frisättning av myoglobin och kalium, med risk för akut njursvikt, hyperkalemi och kompartmentsyndrom. Diagnosen bygger på kraftigt förhöjt P-CK. Behandlingen är tidig och riklig kristalloid styrd av diures, korrigering av elektrolyter och fasciotomi vid kompartmentsyndrom; mannitol, loopdiuretika och rutinmässig alkalinisering rekommenderas inte.","larandemal":["Känna igen vanliga orsaker till rabdomyolys, inklusive läkemedel, droger, krampanfall och långvarigt liggande.","Tolka P-CK och myoglobin och känna till riskfaktorer för svår njurskada.","Ordinera tidig rehydrering med diuresmål och förklara skillnaden mellan källornas starttakt.","Behandla hyperkalemi och hypokalcemi rätt och känna till dialysindikationer.","Misstänka kompartmentsyndrom och ordna akut fasciotomi."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","smarta-svullnad-extremitet","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0033","T-0015","T-0032","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-02303"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0050","slug":"erysipelas-nekrotiserande-fasciit","titel":"Erysipelas, cellulit och nekrotiserande fasciit","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Erysipelas är en streptokockinfektion i huden som behandlas med penicillin, medan cellulit och abscess även kan kräva täckning för S. aureus. Nekrotiserande mjukdelsinfektion känns igen på smärta ur proportion mot lokalstatus och snabb progress; den kräver omedelbar kirurgi, antibiotika inom en timme (enligt Strama karbapenem plus klindamycin) och ofta intensivvård.","larandemal":["Skilja erysipelas från cellulit, abscess och djup ventrombos.","Ordinera penicillin vid erysipelas med rätt viktjustering, väg och behandlingstid, även vid penicillinallergi.","Känna igen varningstecken för nekrotiserande mjukdelsinfektion.","Larma kirurg och infektionsläkare och starta empirisk antibiotika och IVIG enligt Strama.","Redogöra för skillnaderna mellan Strama, Akut internmedicin och Internetmedicin."],"sokorsaker":["feber-infektion","smarta-svullnad-extremitet"],"relaterade":["T-0009","T-0037","T-0049"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-07","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":47,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-01474","D-02257","D-00275","D-00276","D-00278","D-00896","D-00898","D-01458"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0051","slug":"rupturerat-bukaortaaneurysm","titel":"Rupturerat bukaortaaneurysm","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Rupturerat bukaortaaneurysm ger plötslig buk- eller ryggsmärta, blodtrycksfall eller svimning och ibland en pulserande resistens, men palpation, Hb och ett ultraljud som inte ger svar kan inte utesluta diagnosen hos äldre. Handläggningen bygger på direkt ultraljud vid sängen, tidig kontakt med kärlkirurg, permissiv hypotension med vätska bara vid manifest chock, DT endast på stabil patient och urakut EVAR eller öppen kirurgi.","larandemal":["Misstänka rupturerat AAA vid buk-, rygg- eller flanksmärta, synkope eller chock hos patienter över 60 år.","Utföra och tolka akut ultraljud av bukaorta och känna till dess begränsningar.","Tillämpa permissiv hypotension och veta när vätska ska ges.","Välja mellan direkt operation och DT utifrån cirkulatorisk stabilitet, och larma kärlkirurg enligt lokal rutin.","Känna till indikationer för elektiv operation, screeningprogrammet och uppföljning av små aneurysm."],"sokorsaker":["buksmarta","synkope","ryggsmarta"],"relaterade":["T-0022","T-0052","T-0041","T-0008","T-0021"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":53,"antal_konflikter":2,"avvikelser":["D-00575","D-00578","D-01065"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0052","slug":"akut-tarmischemi","titel":"Akut tarmischemi","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut tarmischemi orsakas av emboli eller trombos i a. mesenterica superior, icke-ocklusiv ischemi eller mesenterial ventrombos. Den misstänks hos äldre med hjärt-kärlsjukdom och svår smärta ur proportion mot bukstatus. Normalt laktat utesluter inte diagnosen, och den ställs med DT-angiografi utan dröjsmål. Handläggningen omfattar vätska, smärtlindring, antibiotika och heparin i full dos samt snabb kontakt med kirurg och kärlkirurg för revaskularisering och resektion.","larandemal":["Misstänka tarmischemi vid svår buksmärta ur proportion mot bukstatus hos patienter över 60 år med embolikälla eller ateroskleros.","Tolka LPK, D-dimer och laktat och förklara varför normalt laktat inte utesluter tarmischemi.","Beställa DT-angiografi utan dröjsmål, även vid förhöjt kreatinin.","Starta vätska, smärtlindring, antibiotika och antikoagulation och larma kirurg och kärlkirurg enligt lokal rutin.","Skilja embolisk, trombotisk, icke-ocklusiv och venös tarmischemi i bild och behandling."],"sokorsaker":["buksmarta","krakningar-diarre"],"relaterade":["T-0051","T-0041","T-0003","T-0009","T-0036","T-0022"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-02301"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0053","slug":"perforerat-ulkus","titel":"Perforerat ulkus","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Perforerat ulkus ger plötslig svår buksmärta och kemisk, sedan bakteriell, peritonit som obehandlad leder till sepsis och död. Diagnosen ställs med DT utan kontrast som visar fri gas, men en tredjedel saknar den klassiska bilden, särskilt äldre och immunsupprimerade. Behandlingen är resuscitering, ventrikelsond, intravenös protonpumpshämmare och bredspektrumantibiotika samt operation så snart som möjligt, eftersom dödligheten stiger för varje timmes fördröjning.","larandemal":["Känna igen den klassiska bilden och de grupper där den saknas (äldre, immunsupprimerade, täckt perforation).","Välja rätt radiologi (DT utan kontrast för fri gas) och veta varför negativ slätröntgen inte utesluter perforation.","Ordinera initial handläggning med vätska, smärtlindring, ventrikelsond, protonpumpshämmare och antibiotika.","Förklara varför tiden till operation avgör prognosen och när konservativ behandling kan övervägas.","Planera uppföljning med H. pylori-eradikering, rökstopp, läkemedelsöversyn och gastroskopi vid ventrikelulkus."],"sokorsaker":["buksmarta"],"relaterade":["T-0008","T-0041","T-0009","T-0054","T-0022","T-0001"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":3,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0054","slug":"ileus","titel":"Ileus (tarmobstruktion)","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Ileus innebär upphävd tarmpassage, oftast mekaniskt tunntarmsileus orsakat av adherenser eller inklämt bråck. Den livshotande komplikationen är strangulation med tarmischemi, som kliniskt är svår att upptäcka. DT är förstahandsundersökning. Grunden är fasta, ventrikelsond, vätska och smärtlindring; adherensileus utan tecken på strangulation behandlas i första hand konservativt med vattenlöslig kontrast, medan strangulation opereras urakut.","larandemal":["Skilja mekaniskt från paralytiskt ileus och tunntarms- från tjocktarmsileus utifrån anamnes och status.","Känna igen tecken på strangulation och förstå varför klinisk undersökning har låg känslighet för den.","Välja radiologi (DT, vattenlöslig kontrast) och tolka fynd som kräver akut operation.","Ordinera initial handläggning med vätska, smärtlindring, ventrikelsond och bråckreponering, utan metoklopramid.","Avgöra när konservativ behandling är lämplig och hur länge den kan pågå.","Känna till särskilda situationer som slitsherniering efter gastric bypass, kolonileus och pseudoobstruktion."],"sokorsaker":["buksmarta","krakningar-diarre"],"relaterade":["T-0053","T-0041","T-0031","T-0033","T-0009"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-00259","D-01543"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0055","slug":"extrauterin-graviditet","titel":"Extrauterin graviditet","omrade":"OMR-AKUT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Extrauterin graviditet ska misstänkas hos varje kvinna i fertil ålder med buksmärta eller blödningsrubbning och är den ledande orsaken till mödradöd i tidig graviditet. Akutläkarens uppgift är graviditetstest, bedömning av cirkulationen, ultraljud med sökning efter fri vätska och tidig kontakt med gynekolog, som tar över behandlingen. Vid blödningschock gäller blod och plasma, och blödningen stoppas kirurgiskt.","larandemal":["Misstänka extrauterin graviditet hos kvinnor i fertil ålder även vid atypiska symtom och utan riskfaktorer.","Känna igen tecken på rupturerad tubargraviditet och cirkulatorisk påverkan.","Tolka graviditetstest, S-hCG och ultraljud tillsammans, och förstå varför hCG ensamt inte lokaliserar graviditeten.","Starta behandling av blödningschock och larma gynekolog för akut operation.","Känna till behandlingsalternativen (kirurgi, metotrexat, exspektans) och fallgropar efter metotrexat."],"sokorsaker":["buksmarta","synkope","krakningar-diarre"],"relaterade":["T-0021"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0056","slug":"esofagusruptur","titel":"Esofagusruptur","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Esofagusruptur är en ovanlig men livshotande genomgående skada på matstrupen, oftast iatrogen efter endoskopi eller spontan efter kräkning (Boerhaaves syndrom). Bröstsmärta efter kräkning, subkutant emfysem och snabb försämring ska leda till DT med peroral kontrast. Behandlingen startar på akuten med syrgas, vätska, bredspektrumantibiotika, fasta och tidigt thoraxdrän och tidig kontakt med övre gastrointestinal kirurg, eftersom fördröjning ökar mortaliteten.","larandemal":["Misstänka esofagusruptur vid bröst- eller hög buksmärta efter kräkning eller endoskopiskt ingrepp.","Känna igen Macklers triad, subkutant emfysem och Hammans tecken och känna till att bilden kan likna hjärtinfarkt.","Välja DT med peroral kontrast som förstahandsundersökning och förstå begränsningarna med lungröntgen och kontrastesofagografi.","Starta initial behandling och kontakta gastrointestinal kirurg tidigt.","Känna till principerna för icke-operativ, endoskopisk och kirurgisk behandling och varför tiden är avgörande."],"sokorsaker":["brostsmarta","buksmarta","hematemes-melena"],"relaterade":["T-0001","T-0022","T-0024","T-0041","T-0009","T-0008"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":43,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0057","slug":"sinustrombos","titel":"Cerebral sinustrombos","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Cerebral sinustrombos är en ovanlig venös trombos i hjärnans sinus eller kortikala vener som främst drabbar yngre, oftare kvinnor, och som ofta upptäcks sent. Nästan alla har huvudvärk, ofta med tecken på förhöjt intrakraniellt tryck, och en del får fokala bortfall, kramper eller koma. DT utan kontrast och D-dimer kan inte utesluta diagnosen, som bekräftas med DT- eller MR-venografi. Akut behandling är parenteral antikoagulation, helst LMH, även vid sekundär blödning, med övervakning på strokeenhet och neurokirurgisk bedömning vid försämring.","larandemal":["Misstänka sinustrombos vid ny eller förändrad huvudvärk hos yngre, särskilt vid graviditet, postpartum, p-piller eller tecken på förhöjt intrakraniellt tryck.","Välja rätt bilddiagnostik (DT- eller MR-venografi) och veta varför DT utan kontrast och D-dimer inte räcker.","Starta antikoagulation med LMH i full dos och förstå att sekundär blödning inte är kontraindikation.","Känna igen tecken som kräver neurokirurgisk bedömning och strokeenhetsvård.","Redogöra för val och längd av fortsatt peroral antikoagulation och råd om östrogen och graviditet."],"sokorsaker":["huvudvark","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0029","T-0017","T-0043","T-0018","T-0010","T-0037"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02042"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0058","slug":"temporalisarterit","titel":"Temporalisarterit (jättecellsarterit)","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Jättecellsarterit är en vaskulit i stora och medelstora artärer hos personer över 50 år. Den ger typiskt ny tinninghuvudvärk, tuggclaudicatio och hög SR och CRP och kan snabbt leda till bestående blindhet. Vid stark misstanke startas glukokortikoider direkt, utan att vänta på biopsi eller ultraljud: prednisolon 40–60 mg/dag, och vid hotande synpåverkan metylprednisolon iv i tre dagar. Diagnosen bekräftas med ultraljud eller temporalisbiopsi i samråd med reumatolog. Källorna skiljer sig i startdos, biopsilängd och osteoporosprofylax, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Misstänka jättecellsarterit vid ny huvudvärk, tuggclaudicatio, synsymtom eller hög SR och CRP hos personer över 50 år.","Känna igen synsymtom som kräver akut pulsbehandling och ögonläkarbedömning.","Starta rätt glukokortikoiddos direkt utan att vänta på diagnostik.","Välja ultraljud eller biopsi och känna till tidsfönstren efter kortisonstart.","Planera nedtrappning, osteoporosprofylax och uppföljning och känna till när tocilizumab eller upadacitinib blir aktuellt."],"sokorsaker":["huvudvark","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0017","T-0044","T-0022","T-0029","T-0057"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-01365","D-02321"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0059","slug":"kolmonoxidforgiftning","titel":"Kolmonoxidförgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Kolmonoxid binder hemoglobin mycket starkare än syre och ger vävnadshypoxi med risk för hjärn- och hjärtskada. Symtomen är ospecifika, pulsoximetrin visar falskt normala värden och diagnosen ställs med COHb i blodgas. Behandlingen är 100 % syrgas på tättslutande mask i minst 6 timmar (gravida 12 timmar). Hyperbar syrgas ges på Giftinformationscentralens indikationer efter kontakt med GIC; Akut internmedicin är snävare, vilket redovisas öppet. Vid brandrök ska cyanid misstänkas.","larandemal":["Misstänka kolmonoxidförgiftning vid ospecifika symtom och veta varför pulsoximetri inte kan användas.","Tolka COHb och förstå att nivån stämmer dåligt med symtomen.","Ordinera 100 % syrgas med rätt behandlingstid, även vid graviditet.","Redogöra för GIC:s indikationer för hyperbar syrgas och hur andra källor skiljer sig.","Känna igen samtidig cyanidförgiftning och methemoglobinemi vid brandrök och dosera antidoterna.","Informera om sena neuropsykiatriska symtom och ordna uppföljning."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","huvudvark","medvetandepaverkan-kramper","yrsel"],"relaterade":["T-0021","T-0049"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-01352","D-02275","D-01367"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0060","slug":"bradykininmedierat-angioodem","titel":"Bradykininmedierat angioödem","omrade":"OMR-ALLERGI","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Bradykininmedierat angioödem ger svullnad utan klåda och urtikaria och orsakas framför allt av ACE-hämmare (även ARB) och av hereditärt angioödem (HAE) med C1-INH-brist. Adrenalin, antihistamin och kortison har dålig effekt vid HAE, och luftvägen ska säkras tidigt. HAE-anfall behandlas med ikatibant eller C1-INH-koncentrat. Vid ACE-hämmarutlöst angioödem sätts läkemedlet ut. Ikatibantens effekt där är oviss eftersom studierna pekar åt olika håll, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Skilja bradykininmedierat från histaminergt angioödem och utesluta anafylaxi.","Känna igen ACE-hämmarutlöst angioödem, även efter flera års behandling, och sätta ut läkemedlet.","Säkra luftvägen tidigt vid svullnad i tunga, svalg och larynx.","Behandla HAE-anfall med ikatibant eller C1-INH-koncentrat i rätt dos och känna till alternativen.","Redogöra för det osäkra underlaget för ikatibant vid ACE-hämmarutlöst angioödem.","Ta C4 akut och ordna uppföljning med akutläkemedel och specialistkontakt vid HAE."],"sokorsaker":["allergisk-reaktion","dyspne","buksmarta"],"relaterade":["T-0011","T-0021"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":50,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-02333","D-01427"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0061","slug":"ovre-luftvagshinder","titel":"Övre luftvägshinder","omrade":"OMR-LUNG","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Ett övre luftvägshinder sitter i svalg eller larynx och kan orsakas av infektion (epiglottit, munbottenflegmone), allergi eller angioödem, främmande kropp, trauma, stämbandspares eller tumör. Inspiratorisk stridor hos vuxna är allvarligt, saturationen kan vara normal trots kraftig förträngning, och intubation räknas alltid som svår med beredskap för kirurgisk luftväg. Vid luftvägsstopp av främmande kropp gäller ryggslag och buktryck, och vid medvetslöshet HLR.","larandemal":["Känna igen tecknen på ett övre luftvägshinder och förstå varför normal saturation inte utesluter hotande obstruktion.","Tillkalla anestesiolog och öron-näs-halsläkare tidigt och förbereda för svår intubation och kirurgisk luftväg.","Handlägga vuxenepiglottit med sittande läge, fiberskopi, intubationsberedskap och cefotaxim.","Utföra HLR-rådets åtgärder vid luftvägsstopp (ryggslag, buktryck, HLR vid medvetslöshet).","Skilja allergiskt larynxödem från bradykininmedierat angioödem och välja rätt behandlingsspår.","Känna till differentialdiagnoser som recurrenspares, subglottisstenos, postoperativ halsblödning och tumör."],"sokorsaker":["dyspne","allergisk-reaktion"],"relaterade":["T-0011","T-0060","T-0021","T-0020","T-0006"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-00816"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0062","slug":"akut-trangvinkelglaukom","titel":"Akut trångvinkelglaukom","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut trångvinkelglaukom uppstår när iris blockerar kammarvinkeln och ögontrycket stiger snabbt i ett öga. Det ger plötslig ensidig ögon- och huvudsmärta, rött öga, dimsyn med halo, illamående och en medelvid ljusstel pupill, och kan förväxlas med åskknallshuvudvärk, akut buk eller hjärtinfarkt. Ögonläkare ska bedöma patienten akut dygnet runt. Trycket sänks först med acetazolamid iv och vid behov glycerol eller mannitol, och därefter görs laseriridotomi.","larandemal":["Känna igen akut trångvinkelglaukom bakom huvudvärk, illamående eller buksmärta med ett ensidigt rött öga.","Skilja akut glaukom från irit, keratit och konjunktivit med hjälp av pupill, syn och ögontryck.","Känna till riskfaktorer och läkemedel som kan utlösa ett anfall (antikolinergika, sympatomimetika).","Ordna akut ögonläkarbedömning och känna till den initiala trycksänkande behandlingen.","Förklara varför pilokarpin ges först när trycket sänkts och varför det andra ögat behandlas profylaktiskt."],"sokorsaker":["huvudvark"],"relaterade":["T-0058","T-0029","T-0057"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":44,"antal_konflikter":1,"avvikelser":["D-01366"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0063","slug":"cervikal-artardissektion","titel":"Cervikal artärdissektion (karotis och vertebralis)","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Cervikal artärdissektion är en blödning i kärlväggen i a. carotis interna eller a. vertebralis och en av de vanligare orsakerna till stroke hos yngre och medelålders. Typiskt debuterar ensidig smärta i hals, nacke eller huvud, ibland med Horners syndrom eller kranialnervspåverkan, timmar till dagar före TIA eller hjärninfarkt. Diagnosen ställs med DT- eller MR-angiografi, där en normal DT-angiografi inte utesluter dissektion. Behandlingen följer strokerutinerna med trombolys och trombektomi på vanliga indikationer, följt av trombocythämning eller antikoagulation i 3–6 månader.","larandemal":["Misstänka cervikal dissektion vid akut smärta i hals, nacke eller huvud hos yngre, särskilt med Horners syndrom, kranialnervspåverkan eller TIA/strokesymtom.","Skilja symtombilden vid karotis- och vertebralisdissektion.","Välja rätt bilddiagnostik och veta när MR behövs trots normal DT-angiografi.","Veta att trombolys och trombektomi ges på samma indikationer som vid annan hjärninfarkt.","Redogöra för valet mellan trombocythämning och antikoagulation och för evidensen från CADISS och TREAT-CAD.","Planera uppföljning med kontrollangiografi efter 3–6 månader."],"sokorsaker":["huvudvark","yrsel","akut-pares"],"relaterade":["T-0017","T-0044","T-0029","T-0057"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0064","slug":"hhs","titel":"Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS)","omrade":"OMR-ENDO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS, även HNKS) är en livshotande hyperglykem kris, oftast hos äldre med typ 2-diabetes, med uttalad hyperglykemi, hyperosmolalitet och svår dehydrering utan betydande ketoacidos. Behandlingen bygger på försiktig rehydrering med NaCl, kontrollerat fall av osmolalitet och glukos, lågdos insulin först när glukos slutat sjunka på vätska, kaliumersättning, trombosprofylax och behandling av den utlösande orsaken. Källorna skiljer sig i glukosgräns för diagnos, insulinstart och tempo för vätskeersättning, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Känna igen HHS hos äldre, dehydrerade patienter med typ 2-diabetes och skilja HHS från DKA och blandform.","Använda diagnoskriterierna och räkna ut osmolaliteten.","Ordinera vätska i rätt takt och veta målen för fall av glukos, osmolalitet och natrium.","Veta när och i vilken dos insulin startas och varför bolus och tidigt insulin undviks.","Ersätta kalium säkert enligt nationell vägledning och ge trombosprofylax.","Bedöma vårdnivå, komplikationsrisker och kriterier för att HHS är hävt."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand","hogt-blodsocker"],"relaterade":["T-0013","T-0014","T-0016","T-0065","T-0017"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":13,"avvikelser":["D-01598","D-01116","D-02286","D-01638","D-01798","D-02393","D-01090"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0065","slug":"hypernatremi","titel":"Hypernatremi","omrade":"OMR-ELYT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Hypernatremi (natrium över 145 mmol/l) betyder brist på vatten i förhållande till natrium och drabbar främst patienter som inte kan dricka efter törst: äldre, förvirrade, medvetandesänkta och små barn. Behandlingen styrs av volymstatus och duration: chock först med isoton vätska, dokumenterat akut hypernatremi korrigeras snabbt och kronisk eller okänd duration långsamt, högst cirka 0,5 mmol/l per timme och 8–10 mmol/l per dygn. Nyare observationsdata talar för att snabbare sänkning kan vara säker, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Dela in orsakerna i ren vattenförlust, förlust av hypoton vätska och natriumtillförsel.","Skilja akut från kronisk hypernatremi och förklara hjärnans anpassning och dess betydelse för korrigeringstakten.","Välja vätska efter volymstatus och räkna ut förväntad natriumändring per liter infusion.","Känna igen diabetes insipidus och veta när desmopressin och endokrinolog behövs.","Redogöra för skillnaderna mellan källorna om korrigeringstakt och vätskeval."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0016","T-0026","T-0031","T-0013","T-0040","T-0035"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02070","D-02296"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0066","slug":"kolangit-kolecystit","titel":"Akut kolecystit och kolangit","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut kolecystit är en inflammation i gallblåsan, oftast orsakad av en sten i ductus cysticus. Den diagnostiseras med Tokyokriterierna och ultraljud och behandlas med laparoskopisk kolecystektomi så tidigt som möjligt, helst inom 72 timmar. Antibiotika ges bara vid sepsis eller lokal komplikation. Akut kolangit är en livshotande gallvägsinfektion bakom ett hinder. Den behandlas som sepsis med blododling och omedelbar intravenös antibiotika, och gallvägarna avlastas med ERCP, akut om patienten inte svarar på behandlingen.","larandemal":["Känna igen akut kolecystit och kolangit och använda Tokyokriterierna för diagnos och svårighetsgrad.","Välja bilddiagnostik (ultraljud, datortomografi med kontrast, MRCP) efter frågeställning.","Förklara varför antibiotika inte ges rutinmässigt vid okomplicerad kolecystit enligt svenska källor.","Ordinera empirisk antibiotika vid kolangit enligt Strama och ange behandlingstid efter source control.","Bedöma när gallvägarna ska avlastas akut och när kolecystektomi ska göras."],"sokorsaker":["buksmarta","feber-infektion"],"relaterade":["T-0041","T-0009","T-0053","T-0002","T-0030"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-01074","D-02229"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0067","slug":"neutropen-feber","titel":"Neutropen feber","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Neutropen feber är feber hos en patient med lågt neutrofilantal, oftast efter cytostatika, och kan snabbt övergå i sepsis eftersom infektionen ofta ger få fokala tecken. Redan misstanke ska leda till blododlingar, perifert och från eventuell central infart, och bredspektrumantibiotika snarast och senast inom en timme. Förstahandsval enligt Strama Nationell är piperacillin-tazobaktam, och vid neutropen sepsis karbapenem. Handläggningen sker alltid i samråd med ansvarig specialist.","larandemal":["Definiera neutropeni och neutropen feber och känna till att källornas gränser skiljer sig något.","Ta odlingar på rätt sätt och starta empirisk antibiotika utan fördröjning.","Välja empirisk antibiotika efter sepsisbild, kolonisation, neutropenigrad och penicillinallergi.","Känna igen tecken som pekar mot virus, svamp eller kateterinfektion och veta när behandlingen ska breddas.","Beskriva MASCC-index och varför lågriskhandläggning beslutas av ansvarig specialist."],"sokorsaker":["feber-infektion","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0009","T-0030"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-01470","D-02260","D-01482"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0068","slug":"infektios-endokardit","titel":"Infektiös endokardit","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Infektiös endokardit är en infektion i hjärtklaffar, klaffproteser eller pacemakerelektroder. Den kan vara akut och sepsisliknande, oftast av S. aureus, eller subakut med veckors feber och viktnedgång. Diagnosen bygger på blododlingar och bilddiagnostik enligt Duke-ISCVID 2023. Tre blododlingar tas före antibiotika, och TTE görs först med TEE på klara indikationer. Empiriskt ges cefotaxim, bensylpenicillin eller, vid protes eller CIED, cefotaxim med vankomycin. Hjärtsvikt, okontrollerad infektion och embolirisk kan kräva snabb kirurgi.","larandemal":["Känna igen akut och subakut endokardit och de kliniska lägen där diagnosen ska misstänkas.","Tillämpa Duke-ISCVID-kriterierna och veta vad som ändrats mot tidigare Duke-kriterier.","Ta blododlingar korrekt och välja mellan TTE och TEE.","Välja empirisk antibiotika efter klinisk bild, klaffprotes eller CIED och penicillinallergi.","Känna till indikationerna för akut och snabb hjärtkirurgi och hur antitrombotisk behandling hanteras.","Redogöra för var Akut internmedicin skiljer sig från Strama Nationell och infektionsläkarföreningens vårdprogram."],"sokorsaker":["feber-infektion","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0009","T-0005","T-0017","T-0004"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":8,"avvikelser":["D-02256"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0069","slug":"kardiogen-chock","titel":"Kardiogen chock","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Kardiogen chock är vävnadshypoperfusion orsakad av hjärtsvikt, oftast efter en stor hjärtinfarkt, och har en mortalitet kring 50 %. Diagnosen är klinisk med laktat och akut ekokardiografi, och blodtrycket kan vara normalt. Vid infarktorsak är snabb revaskularisering av den skyldiga stenosen den enda kausala behandlingen; noradrenalin, inotropi och mekaniskt cirkulationsstöd är brygga, och flera stödåtgärder saknar bevisad nytta.","larandemal":["Känna igen kardiogen chock, även normotensiv, med kliniska tecken på hypoperfusion och laktat.","Aktivt söka mekaniska komplikationer, högerkammarinfarkt, arytmi och icke-kardiogena orsaker med auskultation och ekokardiografi.","Prioritera snabb transport till PCI-lab och känna till culprit-only-strategin.","Ordinera syrgas, försiktig vätska, noradrenalin och inotropi och känna till fallgroparna med vasodilaterare, diuretika och intubation.","Redogöra för evidensläget för IABP, VA-ECMO och mikroaxial pump."],"sokorsaker":["brostsmarta","dyspne"],"relaterade":["T-0001","T-0002","T-0005","T-0004","T-0045","T-0025","T-0007","T-0009","T-0021"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":6,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0070","slug":"synkope-aortastenos-hcm","titel":"Strukturell hjärtsjukdom vid synkope: aortastenos och HCM","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Ansträngningsutlöst synkope och ett systoliskt blåsljud ska leda tanken till aortastenos eller hypertrofisk kardiomyopati, två strukturella hjärtsjukdomar där kardiell synkope har hög mortalitet. Akutläkarens uppgift är att känna igen fynden, undvika vasodilaterare, uttorkning och positivt inotropa läkemedel, ordna ekokardiografi före arbetsprov och lägga in patienten för telemetri och kardiologbedömning. Symtomgivande uttalad aortastenos åtgärdas med TAVI eller kirurgi, och synkope vid HCM kräver riskvärdering för plötslig död.","larandemal":["Känna igen högriskdrag vid synkope, särskilt synkope under ansträngning och känd strukturell hjärtsjukdom.","Skilja blåsljudet vid aortastenos från blåsljudet vid obstruktiv HCM, även med hjälp av Valsalva.","Gradera aortastenos med ekokardiografi och känna till fallgropen med lågt flöde.","Undvika läkemedel och tillstånd som förvärrar obstruktionen eller sänker slagvolymen (nitrater, ACE-hämmare, diuretika, inotropa läkemedel, hypovolemi).","Redogöra för vårdnivå, vidare utredning och behandlingsprinciper (TAVI/kirurgi, betablockad, ICD-riskvärdering)."],"sokorsaker":["synkope","brostsmarta","dyspne"],"relaterade":["T-0004","T-0045","T-0003","T-0005","T-0069","T-0022","T-0007"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":50,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0071","slug":"hypotermi","titel":"Hypotermi","omrade":"OMR-AKUT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Hypotermi är central kroppstemperatur under 35 °C och graderas efter temperatur eller, när den inte kan mätas, efter medvetandegrad. Behandlingen bygger på att stoppa värmeförlusten, värma aktivt och hantera patienten varsamt; vid temperatur under 30 °C med instabil cirkulation eller hjärtstopp ska patienten till enhet med ECMO. Vid hypotermt hjärtstopp modifieras A-HLR, och ERC 2025 har ändrat adrenalinlinjen jämfört med de svenska källorna, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Mäta kärntemperatur korrekt och gradera hypotermi med temperatur eller det reviderade schweiziska systemet.","Känna igen tecken på hög risk för hypotermt hjärtstopp och kriterierna för transport till ECLS-centrum.","Välja passiv, aktiv extern eller aktiv intern uppvärmning efter stadium och cirkulation.","Tillämpa modifierad A-HLR vid hypotermi (defibrillering, adrenalin, intermittent HLR).","Redogöra för HOPE-score och för när HLR kan avstås eller avbrytas hos en nedkyld patient.","Redogöra för skillnaden mellan ERC 2025 och äldre svenska källor om läkemedel under 30 °C."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0006","T-0021","T-0009","T-0014","T-0027"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-02336"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0072","slug":"varmeslag","titel":"Värmeslag","omrade":"OMR-AKUT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Värmeslag är kärntemperatur över 40 °C med påverkan på centrala nervsystemet efter värmeexponering (klassiskt) eller hård ansträngning (ansträngningsutlöst), och kan ge multiorgansvikt med DIC, rabdomyolys, lever- och njurskada. Snabb aktiv kylning är den enda specifika behandlingen; nedsänkning i kallt vatten är effektivast och kylningen ska börja före transport. Febernedsättande läkemedel saknar effekt. Källorna skiljer sig något i temperaturgräns och kylmål, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Skilja klassiskt från ansträngningsutlöst värmeslag och från lindrigare värmepåverkan.","Mäta kärntemperatur och starta kylning utan dröjsmål, med rätt metod och rätt avslutstemperatur.","Känna igen komplikationerna DIC, rabdomyolys, lever- och njurskada samt följa dem med prover.","Ordinera vätska, syrgas och kramplösande behandling och veta varför antipyretika inte ska ges.","Avgränsa värmeslag mot infektion, förgiftning, malign hypertermi, serotonergt syndrom och malignt neuroleptikasyndrom."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0049","T-0006","T-0010","T-0018","T-0028","T-0016"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":51,"antal_konflikter":6,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0073","slug":"serotonergt-syndrom-nms","titel":"Serotonergt syndrom och malignt neuroleptikasyndrom","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Serotonergt syndrom utlöses av ett eller flera serotonerga medel, debuterar inom timmar och kännetecknas av klonus, hyperreflexi, autonom överaktivitet och agitation. Malignt neuroleptikasyndrom är en sällsynt, icke dosberoende reaktion på neuroleptika som utvecklas under dygn med hypertermi, uttalad rigiditet, fluktuerande medvetande och CK-stegring. Båda behandlas med utsättning, kylning, bensodiazepin och vid svår bild intensivvård; den specifika läkemedelsbehandlingen skiljer sig och kan skada om syndromen förväxlas. Giftinformationscentralen är tyngsta källa.","larandemal":["Känna igen serotonergt syndrom och tillämpa Hunterkriterierna.","Skilja serotonergt syndrom från malignt neuroleptikasyndrom, malign hypertermi och antikolinerg förgiftning.","Handlägga serotonergt syndrom stegvis, inklusive olanzapin, nedkylning och indikation för intubation.","Känna igen MNS och känna till konsensuskriterierna, provtagning och dantrolen- och bromokriptinbehandling.","Veta vilka läkemedel som ska undvikas vid respektive syndrom och hur antipsykotika kan återinsättas efter MNS."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper","feber-infektion","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0038","T-0040","T-0049","T-0035","T-0009","T-0010"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02059"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0074","slug":"salicylatforgiftning","titel":"Salicylatförgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Salicylatförgiftning ger salicylism med tinnitus och hyperventilation och vid svår förgiftning metabolisk acidos, hypokalemi, hypoglykemi i CNS, hypertermi och hjärnödem. Behandlingen vilar på upprepat kol, vätska, tidig alkalisering med isoton natriumbikarbonat, kalium och glukos, och dialys vid höga nivåer eller allvarliga symtom. Giftinformationscentralen är tyngsta källa; Akut internmedicins mer återhållsamma alkalisering och andra dialysgränser redovisas öppet.","larandemal":["Känna igen salicylism och tecken på svår salicylatförgiftning, även kronisk förgiftning.","Tolka S-salicylat och syra-basstatus och planera provtagning och observationstid.","Ordinera upprepat kol, vätska, isoton natriumbikarbonat, kalium och glukos med rätt behandlingsmål.","Ange dialysindikationer enligt Giftinformationscentralen och EXTRIP.","Förklara riskerna med sedering och intubation och hur de minskas."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0012","T-0047","T-0031","T-0014"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":15,"avvikelser":["D-01317","D-01318","D-01319","D-01320"],"avvikelser_hog":3},{"id":"T-0075","slug":"digoxinforgiftning","titel":"Digoxinförgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Digoxinförgiftning är oftast kronisk och utlöses av försämrad njurfunktion hos äldre, medan akut stor överdos är ovanlig men livshotande. Arytmier, magtarmbesvär, synstörningar och vid akut förgiftning hyperkalemi är typiska. Antidot (digoxinspecifika Fab-fragment, DigiFab) är förstahandsbehandling vid livshotande förgiftning och ges i samråd med GIC; källorna skiljer sig i hur antidoten doseras, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Skilja mellan akut, kronisk och akut-på-kronisk digoxinförgiftning och känna till riskfaktorerna.","Känna igen kliniska tecken och EKG-bild och tolka S-digoxin och S-kalium rätt i tid och sammanhang.","Ange indikationerna för antidot enligt GIC och Akut internmedicin, inklusive kalium- och koncentrationsgränser.","Redogöra för principerna för antidotdosering och för skillnaderna mellan källorna.","Behandla elektrolytrubbningar och arytmier och veta vilka läkemedel och åtgärder som ska undvikas."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","hjartklappning-arytmi","nedsatt-allmantillstand","synkope","krakningar-diarre"],"relaterade":["T-0004","T-0015","T-0031","T-0032","T-0045","T-0039","T-0006"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-01344","D-01345","D-01531"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0076","slug":"guillain-barre","titel":"Guillain–Barrés syndrom","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Guillain–Barrés syndrom är en akut autoimmun polyradikuloneuropati med tilltagande, ganska symmetrisk svaghet och nedsatta reflexer, ofta efter en infektion. Den akuta faran är andningssvikt och autonom instabilitet, så vitalkapaciteten ska mätas upprepat och intensivvård planeras tidigt. IVIG 0,4 g/kg i 5 dygn och plasmaferes är likvärdiga och ges tidigt till patienter som inte kan gå utan stöd; steroider har ingen plats.","larandemal":["Känna igen typisk och atypisk debut av GBS och de fynd som talar emot diagnosen.","Planera utredning med prover, lumbalpunktion och neurofysiologi och tolka normalt likvorprotein tidigt i förloppet.","Övervaka andning med vitalkapacitet och bedöma behov av intensivvård och intubation, inklusive EGRIS.","Ange indikation, tidsfönster och dos för IVIG och plasmaferes och veta vad som inte ska ges.","Förebygga komplikationer vid autonom dysfunktion och immobilisering och känna till prognosen."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","dyspne","akut-pares"],"relaterade":["T-0031","T-0015","T-0026","T-0017","T-0037"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0077","slug":"ryggmargskompression-kauda","titel":"Ryggmärgskompression och caudasyndrom","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut kompression av ryggmärgen eller cauda equina hotar gång-, blås-, tarm- och sexualfunktion, och resultatet beror på hur tidigt behandlingen sätts in. Ryggsmärta hos en patient med cancer ska behandlas som metastas tills motsatsen är visad; vid neurologiska symtom ges hög dos kortison och MRT av hela ryggen görs inom 24 timmar, följt av kirurgi och/eller strålbehandling inom 24 timmar. Caudasyndrom orsakas oftast av ett stort centralt lumbalt diskbråck och kräver akut MR och akut kirurgisk dekompression; residualurin och normalt status utesluter det inte.","larandemal":["Misstänka metastatisk ryggmärgskompression vid rygg- eller nacksmärta hos patient med cancer, innan neurologiska bortfall uppträder.","Känna igen kliniska tecken på ryggmärgspåverkan och skilja dem från rotpåverkan.","Ordinera kortison, urinkateter och MRT av hela ryggen med rätt tidsgräns och kontakta rätt specialist.","Känna igen symtomen vid inkomplett och komplett caudasyndrom och undersöka sakral funktion.","Förstå blåsskanningens begränsningar och varför akut MR och kirurgi inte får fördröjas.","Redogöra för differentialdiagnoserna epidural abscess, spondylodiskit, spinal infarkt och myelit."],"sokorsaker":["ryggsmarta","akut-pares"],"relaterade":["T-0026","T-0067","T-0022","T-0051"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-02213"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0078","slug":"akut-appendicit","titel":"Akut appendicit","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut appendicit är den viktigaste differentialdiagnosen vid akut smärta i nedre delen av buken, och okomplicerad appendicit läker ofta spontant. Det viktigaste är att utan dröjsmål hitta komplicerad appendicit med gangrän, perforation eller abscess. Nationella vårdprogrammet rekommenderar riskstratifiering med AIR-score: observation i hemmet vid låg poäng, aktiv observation med ny bedömning efter 4–8 timmar vid intermediär poäng och ställningstagande till laparoskopi vid hög poäng. Laparoskopisk appendektomi är förstahandsmetod, med antibiotikaprofylax som engångsdos. Abscess och flegmone behandlas i första hand med antibiotika och vid behov dränage.","larandemal":["Känna igen symtom och fynd vid appendicit och de atypiska bilderna hos barn, äldre och gravida.","Beräkna AIR-score och använda den för att välja mellan hemgång, aktiv observation och kirurgisk åtgärd.","Välja rätt bilddiagnostik (ultraljud, DT eller MR) för olika patientgrupper.","Prioritera operationstidpunkt efter svårighetsgrad och ordinera antibiotikaprofylax och postoperativ behandling enligt vårdprogrammet.","Handlägga appendicitabscess och flegmone och planera uppföljning med kolonutredning efter 40 års ålder."],"sokorsaker":["buksmarta"],"relaterade":["T-0055","T-0052","T-0053","T-0054","T-0066","T-0042"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":8,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0079","slug":"akut-divertikulit","titel":"Akut divertikulit","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut divertikulit är en inflammation i en eller flera kolondivertiklar, oftast i sigmoideum, med smärta i vänster fossa, feber och förhöjt CRP. Diagnosen ställs med datortomografi, som också skiljer okomplicerad från komplicerad sjukdom (abscess, perforation). Okomplicerad divertikulit hos immunkompetenta behandlas utan antibiotika och oftast polikliniskt. Komplicerad divertikulit behandlas med antibiotika enligt Strama, dränage av större abscesser och vid peritonit med operation.","larandemal":["Känna igen akut divertikulit kliniskt och veta varför DT behövs för diagnos och gradering.","Skilja okomplicerad från komplicerad divertikulit med modifierad Hinchey eller WSES-indelningen.","Förklara varför antibiotika inte ges vid okomplicerad divertikulit hos immunkompetenta (AVOD, DIABOLO).","Ordinera antibiotika enligt Strama vid komplicerad divertikulit och ange behandlingstid efter source control.","Bedöma vårdnivå, när kirurg ska kopplas in och vilka patienter som behöver kolonutredning efteråt."],"sokorsaker":["buksmarta","feber-infektion"],"relaterade":["T-0009","T-0036","T-0053","T-0054","T-0052"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":6,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0080","slug":"myokardit","titel":"Akut myokardit","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut myokardit är en inflammation i hjärtmuskeln, oftast virusutlöst, som kan ge allt från bröstsmärta med troponinstegring till hjärtsvikt, livshotande arytmier och fulminant förlopp med kardiogen chock. ESC 2025 samlar myokardit och perikardit under begreppet inflammatoriskt myoperikardiellt syndrom (IMPS) och gör MR hjärta till den centrala diagnostiska metoden, medan endomyokardbiopsi reserveras för komplicerade fall. Behandlingen styrs av riskklass: hjärtsvikts- och arytmibehandling, selektiv immunsuppression och vid fulminant myokardit mekaniskt cirkulationsstöd.","larandemal":["Känna igen akut myokardit och skilja den från akut koronarsyndrom och perikardit.","Beskriva utredningen med EKG, troponin, ekokardiografi, uteslutning av kranskärlssjukdom och MR hjärta (Lake Louise-kriterier).","Riskklassificera enligt ESC 2025 och veta när endomyokardbiopsi och specialistcentrum behövs.","Ordinera grundbehandling (hjärtsvikt, betablockerare, undvika NSAID vid nedsatt funktion) och känna till specifik behandling vid jättecells-, eosinofil och ICI-myokardit.","Planera uppföljning och återgång till fysisk aktivitet och redogöra för skillnaderna mellan källorna."],"sokorsaker":["brostsmarta","dyspne","hjartklappning-arytmi"],"relaterade":["T-0025","T-0069","T-0005","T-0002","T-0001","T-0045"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":5,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0081","slug":"encefalit","titel":"Akut encefalit","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut encefalit ger feber, huvudvärk och tecken på hjärnpåverkan som förvirring, sänkt medvetande, kramper eller fokala bortfall. I Sverige orsakas den oftast av herpes simplexvirus eller TBE-virus. Aciklovir intravenöst ska ges redan på misstanke om herpes simplexencefalit, och utredningen bygger på DT/MR, lumbalpunktion med PCR och EEG. SILF:s vårdprogram för virala CNS-infektioner är tyngsta källa.","larandemal":["Misstänka encefalit vid feber med förvirring, kramper, sänkt medvetande eller fokalneurologi, även utan nackstelhet.","Starta aciklovir utan dröjsmål och dosera rätt med hänsyn till njurfunktion och vikt.","Planera utredning med DT före LP vid rätt indikation, likvoranalyser inklusive PCR, MR och EEG.","Tolka en negativ tidig HSV-PCR och veta när aciklovir kan sättas ut.","Känna igen TBE:s tvåfasiga förlopp och diagnostik samt skilja autoimmun encefalit från infektiös."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","feber-infektion","huvudvark","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0010","T-0018","T-0035","T-0009"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-01471"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0082","slug":"ghb-forgiftning","titel":"GHB-förgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"GHB och dess förstadier GBL och butandiol ger snabbt insättande CNS-depression med fluktuerande vakenhet, andningsdepression och bradykardi, och ofta ett abrupt och oroligt uppvaknande. Förloppet är vanligen kort och behandlingen symtomatisk med fokus på luftväg och andning; specifik antidot saknas. Regelbundna brukare kan få svår abstinens. Giftinformationscentralen är tyngsta källa.","larandemal":["Känna igen GHB-förgiftning och dess typiska förlopp med fluktuerande vakenhet och snabbt uppvaknande.","Prioritera luftväg, andning och övervakning samt välja rätt vårdnivå för den medvetslösa patienten.","Behandla bradykardi, hypotension och agitation vid uppvaknandet enligt Giftinformationscentralen.","Misstänka annan orsak eller blandintoxikation när förloppet inte följer det förväntade.","Känna igen GHB-abstinens och dess risker."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0048","T-0046","T-0035","T-0021"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":46,"antal_konflikter":3,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0083","slug":"bensodiazepinforgiftning","titel":"Bensodiazepinförgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Förgiftning med bensodiazepiner och Z-läkemedel är vanlig och har oftast ett godartat förlopp om patienten övervakas, men djup medvetslöshet, ofri luftväg och andningsdepression kan bli livshotande, särskilt hos äldre och vid blandförgiftning med alkohol eller opioider. Behandlingen är i första hand understödjande. Antidoten flumazenil används bara i utvalda fall och är olämplig vid aspiration, epilepsi, långvarigt bruk och blandförgiftning med breddökat QRS eller kramprisk.","larandemal":["Känna igen den typiska bilden vid bensodiazepinförgiftning och de fynd som talar för annan orsak eller blandförgiftning.","Genomföra akut utredning med EKG, blodgas, S-etanol och S-paracetamol, och veta att bensodiazepinanalyser inte styr behandlingen.","Säkra luftväg och andning och bedöma behovet av intubation, kol och intensivvård.","Redogöra för indikation, kontraindikationer, dosering och övervakning vid flumazenil enligt Giftinformationscentralen.","Planera övervakningstid, psykiatrisk bedömning och omhändertagande av substansbruk, och redogöra för skillnaderna mellan källorna."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0048","T-0038","T-0012","T-0021","T-0046","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-01282","D-02060"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0084","slug":"takotsubo","titel":"Takotsubo (stressutlöst kardiomyopati)","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Takotsubosyndrom är en akut, oftast övergående vänsterkammardysfunktion, typiskt med apikal ballongering, som framför allt drabbar postmenopausala kvinnor och ofta utlöses av emotionell eller fysisk stress. Bilden liknar akut koronarsyndrom, så patienten handläggs initialt som vid hjärtinfarkt och diagnosen ställs med kranskärlsröntgen, ventrikulografi eller ekokardiografi och vid behov MR. Komplikationer som kardiogen chock, utflödesobstruktion, QT-förlängning med kammararytmier och apikal tromb gör att tillståndet inte är godartat. Behandlingen är understödjande och styrs av hemodynamiken.","larandemal":["Känna igen takotsubo och skilja det från akut koronarsyndrom och myokardit med EKG, biomarkörer och bilddiagnostik.","Tillämpa InterTAK-kriterierna, InterTAK Diagnostic Score och den diagnostiska algoritmen.","Identifiera komplikationer (kardiogen chock, LVOTO, QT-förlängning och kammararytmier, apikal tromb) och riskfaktorer för komplicerat förlopp.","Handlägga kardiogen chock och LVOTO utan sympatikomimetika och veta när mekaniskt cirkulationsstöd behövs.","Redogöra för källornas olika hållning till betablockerare, RAS-blockad, antikoagulation och ASA, samt för uppföljningen."],"sokorsaker":["brostsmarta","dyspne","synkope","hjartklappning-arytmi"],"relaterade":["T-0001","T-0002","T-0069","T-0080","T-0005","T-0045","T-0029","T-0022","T-0007"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":10,"avvikelser":["D-02190"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0085","slug":"akut-extremitetsischemi","titel":"Akut extremitetsischemi","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut extremitetsischemi är en plötslig försämring av blodflödet till en arm eller ett ben, oftast genom emboli från hjärtat eller trombos i en aterosklerotisk artär. Ischemigraden avgörs kliniskt och med doppler, och nervpåverkan betyder att tiden är knapp. Heparin, smärtlindring och omedelbar kontakt med kärlkirurg är de första stegen inför revaskularisering.","larandemal":["Känna igen akut extremitetsischemi och skilja emboli från trombos utifrån anamnes och fynd.","Gradera ischemin som viabel, hotad eller irreversibel med motorik, känsel och dopplersignaler.","Starta akut behandling med heparin och smärtlindring och kontakta kärlkirurg utan dröjsmål.","Känna till behandlingsalternativen embolektomi, endovaskulär trombektomi och kateterburen trombolys.","Upptäcka kompartmentsyndrom och reocklusion efter revaskularisering och planera sekundärprevention."],"sokorsaker":["smarta-svullnad-extremitet"],"relaterade":["T-0003","T-0049","T-0022","T-0037","T-0052","T-0051"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":52,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0086","slug":"subduralhematom","titel":"Akut och kroniskt subduralhematom","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Subduralhematom är en venös blödning mellan dura och araknoidea, nästan alltid efter trauma. Det akuta hematomet ger snabb medvetandesänkning efter ett större skalltrauma. Det kroniska utvecklas under veckor hos äldre, ofta med blodförtunnande, och kan visa sig bara som förvirring eller balanssvårigheter. DT hjärna, akut reversering av antikoagulantia och tidig kontakt med neurokirurg är grunden i handläggningen.","larandemal":["Känna igen akut och kroniskt subduralhematom och deras olika kliniska bilder, även hos äldre med vaga symtom.","Välja vilka patienter med skalltrauma som behöver DT och observation enligt de skandinaviska riktlinjerna.","Reversera warfarin och DOAK vid intrakraniell blödning med PKK, K-vitamin och idarucizumab.","Känna igen tecken på inklämning och ge akut behandling i väntan på neurokirurgi.","Känna till operationsindikationer, recidivrisk och hantering av blodförtunnande vid kroniskt subduralhematom."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","huvudvark","yrsel","akut-konfusion","huvudtrauma"],"relaterade":["T-0043","T-0029","T-0035","T-0003","T-0017"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-02217"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0087","slug":"myastenisk-kris","titel":"Myasthenia gravis och myastenisk kris","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Myasthenia gravis är en autoimmun sjukdom i den neuromuskulära synapsen som ger ansträngningsutlöst, vilolindrad muskelsvaghet i ögon-, bulbär-, nack- och extremitetsmuskulatur. Myasten kris är en försämring med hotande eller manifest andningssvikt, oftast utlöst av infektion. Blodgaser är normala länge, så andningen följs med upprepad PEF eller vitalkapacitet och patienten vårdas med beredskap för ventilation. Behandlingen är tidig plasmaferes eller IVIG, intravenöst neostigmin och behandling av den utlösande orsaken, i samråd med neurolog. Kolinerg kris från överdosering av kolinesterashämmare ger liknande svaghet men framträdande kolinerga symtom.","larandemal":["Känna igen myastena symtom och varningstecknen på en hotande myasten kris.","Övervaka andningen med PEF och vitalkapacitet och förstå varför normala blodgaser inte utesluter hotande andningsstopp.","Skilja myasten från kolinerg kris och veta hur kolinesterashämmare doseras och omvandlas till intravenöst neostigmin.","Starta akutbehandling med plasmaferes eller IVIG i samråd med neurolog och välja rätt vårdnivå.","Känna till läkemedel som kan förvärra MG och hur jodkontrast och narkos hanteras."],"sokorsaker":["dyspne","nedsatt-allmantillstand","akut-pares"],"relaterade":["T-0076","T-0030","T-0031","T-0027"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":3,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0088","slug":"njurstensanfall","titel":"Njurstensanfall","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Njurstensanfall ger plötslig, intervallartad flanksmärta med utstrålning mot ljumsken och en rastlös patient. Förstahandsval för smärtlindring är NSAID, med opioid när NSAID inte passar. Standardundersökningen är lågdos-DT urinvägsöversikt utan kontrast, akut vid osäker diagnos, otillräcklig smärtlindring, feber eller singelnjure och annars inom två veckor. Feber eller sepsis vid avflödeshinder (avstängd pyelit) är ett urakut tillstånd som kräver antibiotika utan att vänta på röntgen och omedelbar avlastning med nefrostomi eller dubbel-J-stent. Små stenar avgår oftast spontant, och alfablockerare kan ges i utvalda fall vid distal sten över 5 mm.","larandemal":["Känna igen njurstensanfall och skilja det från farliga differentialdiagnoser som aortaaneurysm och aortadissektion.","Ge adekvat smärtlindring med NSAID i första hand och veta när NSAID ska undvikas.","Välja mellan akut och elektiv DT urinvägsöversikt och veta varför hematuri inte är tillförlitlig.","Identifiera avstängd pyelit och handlägga den med odlingar, omedelbar antibiotika och akut avlastning.","Bedöma vem som kan gå hem, planera uppföljning och ge råd om spontanpassage, utdrivningsbehandling och recidivprofylax."],"sokorsaker":["buksmarta","feber-infektion","ryggsmarta","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0042","T-0051","T-0033","T-0009","T-0078","T-0055","T-0022"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":10,"avvikelser":["D-01077","D-02311"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0089","slug":"malaria","titel":"Malaria","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Malaria ska uteslutas akut hos alla med feber efter vistelse i malariaområde, även efter profylax. P. falciparum ger den allvarliga sjukdomen och kan snabbt leda till organsvikt. Diagnosen ställs med mikroskopi som också ger parasitemigrad, med LAMP och snabbtest som stöd. Allvarlig malaria enligt WHO:s kriterier behandlas med artesunat intravenöst och intensivvård, okomplicerad falciparummalaria med artemeter/lumefantrin peroralt.","larandemal":["Misstänka malaria vid feber efter tropikvistelse och veta att profylax och feberfrihet på akuten inte utesluter diagnosen.","Beställa rätt akut diagnostik (mikroskopi med parasitemigrad, LAMP/snabbtest) och känna till snabbtestens fallgropar.","Känna igen WHO:s kriterier för allvarlig malaria och de parasitemigränser som styr parenteral behandling.","Dosera artesunat iv rätt och veta när och hur peroral kombinationsbehandling tar vid.","Leda understödjande behandling vid allvarlig malaria (vätska, glukos, antibiotika, transfusion) och planera uppföljning av fördröjd hemolys."],"sokorsaker":["feber-infektion","medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0009","T-0010","T-0014","T-0033","T-0081"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02262"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0090","slug":"preeklampsi-eklampsi","titel":"Preeklampsi, eklampsi och HELLP","omrade":"OMR-AKUT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Preeklampsi är hypertoni efter graviditetsvecka 20 med nytillkommen organpåverkan, och proteinuri krävs inte för diagnosen. Eklampsi (kramper) och HELLP kan uppträda utan hypertoni, före, under eller efter förlossningen. Akut handläggning bygger på omgående sänkning av svår hypertoni, magnesiumsulfat mot kramper och stabilisering före förlossning, som är den enda botande behandlingen. SFOG:s riktlinje är tyngsta källa.","larandemal":["Definiera graviditetshypertoni, preeklampsi, svår preeklampsi, eklampsi och HELLP enligt SFOG.","Behandla svår hypertoni (160/110 mmHg eller högre) omgående med labetalol, nifedipin eller dihydralazin i rätt doser och med rätt mål.","Ge magnesiumsulfat med laddningsdos och infusion, övervaka tecken på överdosering och känna till kalcium som antidot.","Behandla generella kramper hos gravida och nyförlösta som eklampsi och veta att eklampsi inte är indikation för omedelbart kejsarsnitt.","Planera förlossningstidpunkt, postpartumvård och uppföljning, inklusive risken för eklampsi och försämring efter förlossningen."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","huvudvark","buksmarta","hogt-blodtryck"],"relaterade":["T-0018","T-0023","T-0055","T-0043","T-0057","T-0005"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":3,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0091","slug":"testikeltorsion","titel":"Testikeltorsion","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Testikeltorsion är en vridning av sädessträngen som stryper blodflödet till testikeln och kan ge bestående skada inom några timmar. Diagnosen är klinisk, eftersom varken poängsystem som TWIST eller ultraljud säkert kan utesluta torsion. Vid misstanke gäller akut skrotal exploration med detorsion och fixation av båda testiklarna, och ingen undersökning får fördröja operationen.","larandemal":["Känna igen testikeltorsion, även när buksmärta är enda symtomet, och undersöka skrotum hos alla pojkar med akut buk.","Använda anamnes, status och TWIST för riskbedömning och veta att inget enskilt fynd utesluter torsion.","Förstå varför tiden till detorsion avgör testikelns överlevnad och varför ultraljud inte får fördröja exploration.","Kunna utföra och avbryta en manuell detorsion i väntan på operation och veta att operation krävs ändå.","Skilja torsion från torsion av Morgagnis hydatid, epididymit och andra orsaker till akut skrotum."],"sokorsaker":["buksmarta"],"relaterade":["T-0078","T-0088","T-0050","T-0054","T-0051"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":9,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0092","slug":"kompartmentsyndrom","titel":"Akut kompartmentsyndrom","omrade":"OMR-AKUT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut kompartmentsyndrom uppstår när trycket i en muskelloge stiger så mycket att genomblödningen av musklerna hämmas, oftast efter en fraktur i underbenet. Diagnosen är klinisk: smärta som är för stark i förhållande till skadan och smärta vid passiv sträckning. Puls och känsel försvinner först sent. Behandlingen är omedelbar fasciotomi av alla drabbade loger, och tryckmätning hjälper till när den kliniska bedömningen är osäker.","larandemal":["Känna igen tidiga tecken på akut kompartmentsyndrom och veta att bevarade pulsar inte utesluter diagnosen.","Identifiera riskpatienter (fraktur, reperfusion, långvarigt tryck, regional blockad) och övervaka dem varje timme.","Tolka intramuskulärt tryck och perfusionstryck (ΔP) och känna till tryckmätningens felkällor.","Vidta de första åtgärderna (ta bort cirkulära förband, upprätthåll blodtrycket) och ordna omedelbar fasciotomi.","Känna till komplikationer som rabdomyolys, njursvikt och kontrakturer och hur sen diagnos påverkar handläggningen."],"sokorsaker":["smarta-svullnad-extremitet"],"relaterade":["T-0085","T-0049","T-0037","T-0050","T-0033"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0093","slug":"latt-skalltrauma","titel":"Lätt skalltrauma och hjärnskakning","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Lätt traumatisk hjärnskada (GCS 14–15) är en av de vanligaste sökorsakerna på akutmottagningen, men få har en intrakraniell blödning och ännu färre behöver neurokirurgi. De skandinaviska riktlinjerna (SNC) delar in patienterna i riskgrupper som styr valet mellan hemgång, S100B, DT och observation. Antikoagulerade patienter är en särskild grupp där källorna nu skiljer sig. Vid hemgång är tydlig information om varningssymtom och stegvis återgång till aktivitet central.","larandemal":["Klassificera skallskador som minimala, lätta (låg, medelhög, hög risk) eller medelsvåra enligt SNC.","Använda S100B på rätt indikation och inom rätt tidsfönster (under 6 timmar), och känna till provets felkällor.","Avgöra när DT, observation i minst 12 eller 24 timmar eller direkt hemgång är rätt val.","Handlägga skallskadade patienter på antikoagulantia och trombocythämmare, och känna till var källorna skiljer sig.","Ge korrekt hemgångsinformation om varningssymtom, väntade besvär och stegvis återgång till aktivitet."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","huvudvark","yrsel","huvudtrauma"],"relaterade":["T-0086","T-0043","T-0029","T-0014","T-0035","T-0018"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0094","slug":"gastroenterit-dehydrering","titel":"Akut gastroenterit och dehydrering hos vuxna","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":1,"sammanfattning":"Akut infektiös gastroenterit orsakas oftast av virus, framför allt norovirus, och läker vanligen ut inom en till två veckor. Den viktigaste åtgärden är att bedöma och behandla dehydrering, oftast med peroral vätskeersättning och vid svår dehydrering med Ringer-acetat iv. Antibiotika behövs sällan och ges inte vid EHEC. Läkemedel som metformin, SGLT2-hämmare, ACE-hämmare och diuretika pausas vid dehydrering, och anmälningspliktiga infektioner anmäls och följs upp enligt smittskyddslagen.","larandemal":["Gradera dehydrering kliniskt (måttlig cirka 5 procent, svår cirka 10 procent av kroppsvikten) och välja peroral eller iv rehydrering.","Ta en epidemiologisk anamnes och välja rätt mikrobiologisk provtagning, inklusive EHEC vid blodig diarré.","Känna till när antibiotika är indicerat, val av empiriskt preparat och varför EHEC inte behandlas.","Göra läkemedelsgenomgång vid dehydrering och känna igen risken för normoglykem ketoacidos vid SGLT2-hämmare.","Tillämpa isolering, hygienråd, anmälningsplikt och förhållningsregler vid smittsam tarminfektion."],"sokorsaker":["buksmarta","feber-infektion","nedsatt-allmantillstand","krakningar-diarre","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0033","T-0031","T-0016","T-0065","T-0013","T-0009","T-0052"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":56,"antal_konflikter":1,"avvikelser":["D-01491","D-01496","D-01497","D-01498","D-01499","D-01500","D-01511","D-01512","D-01513","D-01517","D-01518","D-01519","D-01536","D-01541","D-01545","D-01638","D-02047","D-02239"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0095","slug":"clostridioides-difficile","titel":"Clostridioides difficile-infektion","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Clostridioides difficile-infektion (CDI) är en toxinmedierad kolit som oftast utlöses av antibiotika. Den ger allt från lindrig diarré till fulminant kolit med toxisk megakolon. Behandlingen bygger på att sätta ut utlösande antibiotika och ge peroralt fidaxomicin eller vankomycin. Valet styrs av risken för recidiv, och vid recidiv är fekal mikrobiotatransplantation ett förstahandsval. Patienter med diarré ska vårdas isolerade med handtvätt före handsprit. SILF:s vårdprogram (2023) är tyngsta källa.","larandemal":["Misstänka CDI vid diarré under eller efter antibiotikabehandling och testa bara när patienten har diarré.","Tolka toxin-PCR, toxinpåvisning och GDH med hänsyn till symtomfritt bärarskap.","Bedöma svårighetsgrad (svår respektive fulminant CDI) och recidivrisk.","Välja och dosera fidaxomicin, vankomycin eller i andra hand metronidazol, även när patienten inte kan svälja.","Känna igen fulminant kolit och tidigt kontakta kirurg och infektionsläkare.","Tillämpa vårdhygieniska åtgärder (enkelrum med egen toalett, handtvätt med tvål och vatten före handsprit)."],"sokorsaker":["buksmarta","feber-infektion","nedsatt-allmantillstand","krakningar-diarre"],"relaterade":["T-0009","T-0054","T-0033","T-0031","T-0052","T-0036"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-01510"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0096","slug":"myxodemkoma","titel":"Myxödemkoma","omrade":"OMR-ENDO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Myxödemkoma är en sällsynt och livshotande dekompensation av långvarig hypotyreos. Typiskt är sänkt medvetande, hypotermi, bradykardi, hypotension, hypoventilation och hyponatremi, ofta utlöst av infektion, kyla eller sederande läkemedel. Behandlingen startas på klinisk misstanke: hydrokortison iv före levotyroxin iv (laddningsdos 200–400 µg) och intensivvård med understödjande behandling. Lägre doser ges till äldre och hjärtsjuka. Akut internmedicin och ATA:s riktlinje är huvudkällor. Ingen fritt läsbar svensk specialistföreningskälla om myxödemkoma hittades.","larandemal":["Känna igen myxödemkoma hos en patient med sänkt medvetande, hypotermi, bradykardi och hyponatremi, och söka den utlösande faktorn.","Starta behandling på klinisk misstanke efter provtagning (TSH, fritt T4, kortisol), utan att vänta på svar.","Ge hydrokortison i stressdos före levotyroxin tills binjurebarksvikt är utesluten.","Dosera levotyroxin iv (laddning och underhåll) och anpassa dosen vid hög ålder, låg vikt och hjärtsjukdom.","Känna till liotyronin som möjligt tillägg och riskerna med höga T3-nivåer.","Ge understödjande intensivvård med långsam uppvärmning, försiktig vätsketillförsel och få läkemedel."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0027","T-0028","T-0071","T-0016","T-0014","T-0009","T-0004","T-0025"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":46,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-01169"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0097","slug":"feokromocytomkris","titel":"Feokromocytomkris","omrade":"OMR-ENDO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Feokromocytom och paragangliom är katekolaminproducerande tumörer som kan ge attacker med huvudvärk, svettningar och hjärtklappning. Feokromocytomkris är en akut katekolaminutlöst hemodynamisk instabilitet med organpåverkan, ofta utlöst av anestesi, kirurgi eller läkemedel som metoklopramid, glukokortikoider och betablockerare. Krisen liknar ofta sepsis eller hjärtsvikt och kan ge både hypertensiv kris och chock. Behandlingen är intensivvård, vätska och alfablockad, där betablockad aldrig ges innan alfablockaden är etablerad. Diagnosen bekräftas med metoxikatekolaminer och tumören opereras efter förbehandling.","larandemal":["Känna igen symtom och situationer som ska väcka misstanke om feokromocytom och feokromocytomkris.","Känna till läkemedel och ingrepp som kan utlösa kris, bland annat metoklopramid, glukokortikoider och punktion av tumören.","Förklara varför betablockad aldrig ges före etablerad alfablockad och varför labetalol inte är förstahandsval.","Starta akutbehandling med vätska och alfablockad eller vasodilaterare och veta när mekaniskt cirkulationsstöd behövs.","Beställa rätt biokemisk diagnostik med metoxikatekolaminer och förstå principerna för förbehandling före operation."],"sokorsaker":["huvudvark","hjartklappning-arytmi","brostsmarta","dyspne","hogt-blodtryck"],"relaterade":["T-0023","T-0028","T-0084","T-0069","T-0009","T-0005"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0098","slug":"facialispares","titel":"Akut perifer facialispares","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut perifer facialispares ger svaghet i hela ansiktshalvan, även pannan, och är i omkring 70 % idiopatisk (Bells pares). Den ska skiljas från central pares vid stroke, där pannan i stort sett är opåverkad, och från Ramsay Hunts syndrom, neuroborrelios och andra orsaker. Bells pares behandlas med prednisolon 60 mg dagligen i fem dagar med nedtrappning, totalt 10 dagar, startat inom 72 timmar, samt ögonskydd. Antiviral behandling ges vid zoster oticus men inte rutinmässigt vid idiopatisk pares. Patienten följs upp av ÖNH-läkare.","larandemal":["Skilja perifer från central facialispares och känna igen varningstecken som talar för annan orsak än Bells pares.","Ordinera prednisolon enligt nedtrappningsschema inom 72 timmar och förklara varför antiviral behandling inte ges rutinmässigt.","Känna igen och behandla Ramsay Hunts syndrom (zoster oticus) med valaciklovir och kortison.","Ordinera adekvat ögonskydd och veta när remiss till ögonläkare behövs.","Veta när neuroborrelios ska utredas med lumbalpunktion och hur den behandlas."],"sokorsaker":["yrsel","huvudvark","akut-pares"],"relaterade":["T-0017","T-0044","T-0081","T-0076"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":42,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0099","slug":"spontan-bakteriell-peritonit","titel":"Spontan bakteriell peritonit","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Spontan bakteriell peritonit (SBP) är en infektion i tidigare steril ascites hos patienter med levercirros, ofta med diffusa eller inga bukbesvär. Diagnosen ställs med ascitespunktion när neutrofila granulocyter överstiger 0,25 × 10⁹/l. Behandlingen är tredje generationens cefalosporin, albumin iv till högriskpatienter och därefter sekundärprofylax. SBP är en vanlig utlösare av hepatorenalt syndrom. SGF:s nationella riktlinje är tyngsta källa.","larandemal":["Misstänka SBP hos cirrospatient med ascites vid feber, encefalopati, njursvikt eller oförklarad försämring, även utan buksmärta.","Ordinera diagnostisk ascitespunktion med rätt prover och tolka neutrofilgränsen 0,25 × 10⁹/l.","Behandla med cefotaxim och albumin 1,5 g/kg dag 1 och 1 g/kg dag 3 och följa upp med ny punktion efter 2 dygn.","Skilja SBP från sekundär peritonit med kliniska fynd, odlingsmönster och DT buk.","Ge primärprofylax vid GI-blödning och sekundärprofylax efter SBP, och känna igen hepatorenalt syndrom."],"sokorsaker":["buksmarta","feber-infektion","medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0034","T-0008","T-0033","T-0009","T-0053"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":51,"antal_konflikter":10,"avvikelser":["D-02343","D-02231"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0100","slug":"refeeding-hypofosfatemi","titel":"Refeedingsyndrom och hypofosfatemi","omrade":"OMR-ELYT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Refeedingsyndrom är en metabol överbelastning när näring återinförs hos en allvarligt undernärd patient. Fosfat, kalium och magnesium sjunker snabbt, och tiaminbrist kan utlösa Wernicke-Korsakoff. Förebyggande arbete är avgörande: riskbedömning, långsam energiupptrappning, tiamin före nutritionsstart, elektrolyttillskott och täta kontroller. Svår eller symtomgivande hypofosfatemi behandlas med intravenöst fosfat. NICE CG32 är tyngsta lästa källa för upptrappningen. Svenska doser kommer från Akut internmedicin och Region Örebro län.","larandemal":["Identifiera patienter med hög risk för refeedingsyndrom enligt NICE-kriterierna (BMI, viktnedgång, svältdagar, låga elektrolyter).","Planera energiupptrappning från högst 10 kcal/kg/dygn vid hög risk och 5 kcal/kg/dygn i extremfall.","Ge tiamin före nutritionsstart och före intravenös glukos, och veta när behandlingsdos för Wernicke krävs.","Behandla hypofosfatemi intravenöst eller peroralt efter nivå och symtom, med rätt maximal infusionstakt.","Lägga upp elektrolyt- och klinisk övervakning de första dygnen och minska energin om nivåerna sjunker."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","medvetandepaverkan-kramper","dyspne","hjartklappning-arytmi"],"relaterade":["T-0031","T-0032","T-0046","T-0013","T-0034"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":46,"antal_konflikter":8,"avvikelser":["D-02074","D-02041"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0101","slug":"ttp-hus","titel":"Trombotisk mikroangiopati: TTP och HUS","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"TTP och HUS är trombotiska mikroangiopatier med DAT-negativ hemolytisk anemi, schistocyter och trombocytopeni. Förvärvad TTP beror på antikroppar mot ADAMTS13 och är akut livshotande. Behandlingen startas på klinisk misstanke efter att ADAMTS13-prov tagits: plasmaferes, kortikosteroid, kaplacizumab och rituximab, medan trombocyttransfusion undviks. HUS utlöses oftast av EHEC och behandlas understödjande, utan antibiotika. Atypisk HUS är komplementmedierad och skiljs från TTP med ADAMTS13.","larandemal":["Misstänka TMA vid DAT-negativ hemolys med trombocytopeni och bekräfta med blodutstryk.","Skilja TTP, EHEC-utlöst HUS, atypisk HUS och sekundära TMA, och tolka ADAMTS13 och PLASMIC-score.","Ta ADAMTS13-prov före plasma och starta behandling utan att invänta svaret.","Redogöra för plasmaferes, kaplacizumab, kortikosteroid och rituximab vid förvärvad TTP med doser.","Förklara varför trombocyttransfusion undviks vid TTP och antibiotika vid EHEC."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","medvetandepaverkan-kramper","buksmarta","blodningsbenagenhet","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0033","T-0090","T-0009","T-0102","T-0103","T-0105","T-0108"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":5,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0102","slug":"dic","titel":"Disseminerad intravasal koagulation (DIC)","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"DIC är en förvärvad systemisk koagulationsaktivering med förbrukning av trombocyter och koagulationsfaktorer, mikrotromber och rubbad fibrinolys. Den uppträder vid sepsis, trauma, malignitet och obstetriska komplikationer. Diagnosen bygger på klinik och upprepade prover (TPK, PK(INR), fibrinogen, D-dimer) och stöds av ISTH:s DIC-score och, vid sepsis, SIC-score. Behandlingen riktas mot grundorsaken. Blodprodukter ges i första hand vid blödning, och heparin vid trombosdominerad DIC. Källorna skiljer sig om trombocytgränsen vid blödning och om tranexamsyra.","larandemal":["Förklara patofysiologin vid DIC och de vanligaste utlösande tillstånden.","Tolka koagulationsprover och använda ISTH:s DIC-score och SIC-score.","Skilja DIC från TTP/HUS och HIT med hjälp av koagulationsprover och blodutstryk.","Ordinera plasma, trombocyter och fibrinogen vid blödande DIC och förklara varför labbvärden ensamma inte styr.","Redogöra för när heparin, trombosprofylax och antifibrinolytika är aktuella, och för källornas skillnader."],"sokorsaker":["feber-infektion","nedsatt-allmantillstand","hematemes-melena","blodningsbenagenhet"],"relaterade":["T-0009","T-0090","T-0101","T-0103","T-0104","T-0105","T-0106"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":41,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0103","slug":"trombocytopeni-itp","titel":"Akut trombocytopeni och immunologisk trombocytopeni (ITP)","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Trombocytopeni (TPK under 150 × 10⁹/l) beror på minskad produktion, poolning i förstorad mjälte eller ökad destruktion, och första steget är att utesluta pseudotrombocytopeni och livshotande orsaker som TTP, DIC och HIT. ITP är en uteslutningsdiagnos med isolerad trombocytopeni. Behandlingen styrs av blödningen snarare än av TPK: kortikosteroid i första hand, IVIg för snabb effekt och trombocyttransfusion bara vid allvarlig blödning eller ingrepp. Källorna skiljer sig i kortison- och IVIg-regim och i trombocytgränser inför ingrepp, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Sortera trombocytopeni efter mekanism och känna igen tillstånd som inte får missas (TTP/HUS, DIC, HIT, akut leukemi).","Utesluta pseudotrombocytopeni och beställa basal utredning vid misstänkt ITP.","Bedöma blödningsrisk och vårdnivå utifrån blödning, TPK och riskfaktorer.","Ordinera första linjens behandling vid ITP (kortikosteroid, IVIg) och handlägga livshotande blödning.","Ange när trombocyttransfusion är indicerad, olämplig eller kontraindicerad (ITP, TTP).","Redogöra för skillnaderna mellan källorna i kortison- och IVIg-regim och i gränser inför ingrepp."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","hematemes-melena","blodningsbenagenhet"],"relaterade":["T-0101","T-0102","T-0105","T-0106","T-0090","T-0009"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":11,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0104","slug":"akut-anemi-transfusion","titel":"Akut anemi och blodtransfusion","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut anemi beror på blödning, hemolys eller nedsatt produktion. Symtomen styrs mer av hur snabbt Hb har sjunkit än av själva nivån. Prover, blodgruppering och BAS-test tas före transfusion. Stabila patienter transfunderas restriktivt, med gräns 70 g/l (80 g/l vid kardiovaskulär sjukdom), en enhet i taget med kontroll efter varje enhet. Vid akut koronart syndrom skiljer sig källorna (80–100 g/l), och det redovisas öppet.","larandemal":["Skilja mellan blödning, hemolys och nedsatt produktion med hjälp av retikulocyter, MCV och hemolysprover.","Förklara blodgruppering, BAS-test och MG-test samt när O RhD-negativt akutblod används.","Tillämpa restriktiva transfusionsgränser och principen om en enhet i taget.","Anpassa transfusionstakt och övervakning vid hjärtsvikt och ischemiska symtom.","Känna igen när hemolys, misstänkt blodsjukdom eller behov av specialkomponenter kräver kontakt med hematolog eller blodcentral.","Redogöra för varför transfusionsgränsen vid akut koronart syndrom är oavgjord."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","dyspne","hematemes-melena","yrsel","blodningsbenagenhet"],"relaterade":["T-0008","T-0036","T-0108","T-0106","T-0005"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0105","slug":"heparininducerad-trombocytopeni","titel":"Heparininducerad trombocytopeni (HIT)","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"HIT är en antikroppsmedierad läkemedelsreaktion mot komplex av heparin och PF4. Den ger trombocytopeni, oftast 5–14 dagar efter heparinstart, och en kraftigt ökad risk för venös och arteriell trombos. Sannolikheten bedöms med 4T-poäng. Vid intermediär eller hög sannolikhet sätts allt heparin ut och ett icke-heparinantikoagulantium ges i behandlingsdos redan innan provsvaret finns, och warfarin undviks i akutfasen. Svenska nationella riktlinjer har inte kunnat läsas, och internationella riktlinjer skiljer sig i synen på DOAK i akut HIT, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Känna igen när HIT ska misstänkas under heparinbehandling (tidsförlopp, TPK-fall, trombos).","Räkna 4T-poäng och använda resultatet för att avgöra om prov och behandling behövs.","Beskriva antikroppstest och funktionellt test och hur svaren tolkas tillsammans med 4T.","Sätta ut allt heparin och välja icke-heparinantikoagulantium utifrån njur- och leverfunktion, blödningsrisk och planerade ingrepp.","Redogöra för varför warfarin undviks i akut HIT och hur övergång och behandlingstid planeras."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","dyspne","blodningsbenagenhet"],"relaterade":["T-0103","T-0007","T-0037","T-0102","T-0106"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":41,"antal_konflikter":5,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0106","slug":"antikoagulantiablodning-reversering","titel":"Blödning under antikoagulantia och reversering","omrade":"OMR-HEM","typ":"algoritm","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Allvarlig blödning hos en patient med warfarin, DOAK, heparin eller trombocythämmare kräver att läkemedlet sätts ut, att blödningskällan söks och åtgärdas lokalt och vid behov att effekten reverseras. Warfarin reverseras med protrombinkomplexkoncentrat (PKK) och K-vitamin, dabigatran med idarucizumab och faktor Xa-hämmare med PKK i fast dos; andexanet alfa rekommenderas inte i Sverige. Källorna skiljer sig i PK(INR)-målet vid intrakraniell blödning, i plasmadosen och i transfusionsgränsen, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Bedöma om en blödning under antitrombotisk behandling är allvarlig och vilka prover som behövs.","Förklara varför PK(INR) och APTT inte säkert speglar DOAK-effekt och hur kvarvarande effekt uppskattas.","Ordinera reversering av warfarin med PKK och K-vitamin efter PK(INR) och vikt, och känna till målvärdena.","Ordinera idarucizumab vid dabigatran och PKK vid faktor Xa-hämmare, och redogöra för andexanet alfas ställning.","Använda tranexamsyra, desmopressin, trombocytkoncentrat och protamin rätt och känna till deras begränsningar."],"sokorsaker":["hematemes-melena","huvudvark","medvetandepaverkan-kramper","blodningsbenagenhet","huvudtrauma"],"relaterade":["T-0043","T-0086","T-0008","T-0036","T-0003","T-0104","T-0105","T-0102"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":12,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0107","slug":"tumorlyssyndrom","titel":"Tumörlyssyndrom","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Tumörlyssyndrom (TLS) uppstår när tumörceller sönderfaller snabbt, spontant eller efter behandlingsstart, och ger hyperurikemi, hyperkalemi, hyperfosfatemi och hypokalcemi som kan leda till akut njursvikt, arytmi och kramper. Diagnosen ställs med Cairo-Bishops kriterier för laboratoriemässigt och kliniskt TLS. Grunden är riskbedömning, hydrering, allopurinol och vid hög risk rasburikas, tät provtagning och tidig dialys; urinalkalisering rekommenderas inte.","larandemal":["Definiera laboratoriemässigt och kliniskt tumörlyssyndrom enligt Cairo-Bishop.","Känna igen tumörer, behandlingar och patientfaktorer som ger hög risk för TLS.","Ordinera hydrering, allopurinol och rasburikas efter risknivå och känna till kontraindikationerna.","Handlägga hyperkalemi, hyperfosfatemi och hypokalcemi vid TLS och veta när dialys behövs.","Planera provtagningsintervall och vårdnivå efter risk."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","medvetandepaverkan-kramper","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0015","T-0033","T-0032","T-0049","T-0109","T-0110"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":42,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0108","slug":"transfusionsreaktioner","titel":"Akuta transfusionsreaktioner","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"En akut transfusionsreaktion uppträder inom 24 timmar och kan vara allt från en godartad feberreaktion till ABO-inkompatibel hemolys, anafylaxi, bakteriekontamination, TRALI eller TACO. TACO är i dag den vanligaste orsaken till allvarlig transfusionsrelaterad sjuklighet. Vid misstanke stoppas transfusionen och identiteten kontrolleras, infarten behålls och blodcentralen kontaktas. Påse, aggregat och nytt prov skickas för utredning.","larandemal":["Känna igen varningstecken på en akut transfusionsreaktion och genomföra de första åtgärderna.","Handlägga misstänkt ABO-inkompatibel hemolytisk reaktion och veta vilka prover som ska tas.","Skilja mellan TRALI, TACO och transfusionsassocierad dyspné med hjälp av klinik, blodtryck, vätskebalans och natriuretisk peptid.","Gradera febrila och allergiska reaktioner och avgöra när transfusionen kan återupptas.","Känna till rapporteringsplikten till blodcentral och IVO samt behovet av specialkomponenter efter en reaktion."],"sokorsaker":["feber-infektion","dyspne","allergisk-reaktion"],"relaterade":["T-0104","T-0011","T-0005"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":50,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0109","slug":"leukostas-hyperviskositet","titel":"Leukostas och hyperviskositet","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Leukostas är en livshotande komplikation till hyperleukocytos, oftast vid AML, där blaster täpper till mikrocirkulationen i främst lungor och hjärna. Behandlingen är snabb cytoreduktion med hydroxyurea och tidig induktion, dexametason i utvalda fall och försiktighet med erytrocyttransfusion. Hyperviskositetssyndrom orsakas oftast av IgM vid Waldenströms makroglobulinemi och behandlas med plasmaferes följt av sjukdomsbehandling.","larandemal":["Definiera hyperleukocytos och känna igen kliniska tecken på leukostas.","Starta akut handläggning med hematologkontakt, cytoreduktion och profylax mot tumörlyssyndrom.","Känna till leukaferesens omstridda roll och varför den i princip är kontraindicerad vid APL.","Förklara varför erytrocyttransfusion ska ges restriktivt vid hyperleukocytos och hög IgM-komponent.","Känna igen hyperviskositetssyndrom vid paraproteinemi, bedöma ögonbotten och indikationen för plasmaferes."],"sokorsaker":["dyspne","medvetandepaverkan-kramper","nedsatt-allmantillstand","blodningsbenagenhet"],"relaterade":["T-0107","T-0102","T-0104","T-0067","T-0017"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0110","slug":"methemoglobinemi","titel":"Methemoglobinemi","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Methemoglobinemi uppstår när hemoglobinets järn oxideras och inte längre kan bära syre, oftast efter exponering för nitriter (poppers), lokalanestetika som prilokain och bensokain eller dapson. Chokladbrun cyanos som inte svarar på syrgas och opålitlig pulsoximetri är typiskt, och diagnosen ställs med CO-oximetri. Behandlingen är syrgas och antidoten metyltionin (metylenblått) 1–2 mg/kg iv, med försiktighet vid G6PD-brist och serotonerga läkemedel.","larandemal":["Förklara hur methemoglobin påverkar syretransporten och varför pulsoximetri och beräknad syremättnad är opålitliga.","Känna igen vanliga utlösande ämnen, bland annat poppers, prilokain/EMLA, bensokain, dapson och rasburikas.","Koppla methemoglobinhalt till svårighetsgrad och känna till behandlingsgränserna 20 och 30 %.","Ordinera metyltionin och känna till kontraindikationer, maxdos och risk för rebound.","Avgränsa mot sulfhemoglobinemi, kardiopulmonell cyanos och ärftliga former."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","dyspne","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0059","T-0073","T-0107"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-11","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":52,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0111","slug":"chock-hypovolem-distributiv-obstruktiv","titel":"Chock: hypovolem, distributiv och obstruktiv","omrade":"OMR-AKUT","typ":"syndrom","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Chock är otillräcklig syreleverans till vävnaderna och delas efter mekanism in i hypovolem, distributiv, kardiogen och obstruktiv chock, som ofta samverkar. Diagnosen är klinisk och bygger på hypotension, perfusionstecken och laktat, där normalt blodtryck eller laktat inte friar. Behandlingen är syrgas, vätska i bolusar med upprepad bedömning, blod tidigt vid blödning, noradrenalin vid kvarstående hypotension och framför allt riktad behandling av orsaken: blödningskontroll, avlastning av tamponad och övertryckspneumothorax, trombolys vid lungemboli, adrenalin vid anafylaxi, antibiotika vid sepsis och hydrokortison vid binjurebarksvikt.","larandemal":["Känna igen chock med hjälp av perfusionstecken, laktat och chockindex och förklara varför normalt blodtryck inte utesluter chock.","Indela chock efter mekanism och känna igen ledtrådar till hypovolem, distributiv och obstruktiv orsak.","Ordinera initial vätska i bolusar med utvärdering och veta när vasopressor och intensivvård behövs.","Handlägga blödningschock med tidig transfusion, permissiv hypotension och tranexamsyra.","Snabbt avlasta obstruktiva orsaker (tamponad, övertryckspneumothorax, massiv lungemboli)."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","dyspne","hematemes-melena","allergisk-reaktion","feber-infektion","synkope"],"relaterade":["T-0009","T-0011","T-0069","T-0025","T-0024","T-0007","T-0008","T-0104","T-0027","T-0051"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":61,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-00567","D-02160"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0112","slug":"langt-qt-torsade","titel":"Långt QT och torsade de pointes","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Långt QT är oftast förvärvat, genom QT-förlängande läkemedel i kombination med hypokalemi, hypomagnesemi och bradykardi, men kan vara medfött (LQT1–3). QTc över 500 ms eller en ökning på minst 60 ms ger klart ökad risk för torsade de pointes, en polymorf kammartakykardi som kan övergå i kammarflimmer. Torsade behandlas med magnesium 8 mmol (2 g) iv oavsett S-magnesium, utsättning av utlösande läkemedel, korrigering av kalium, frekvensökning med isoprenalin eller pacing och omedelbar elchock vid instabilitet. Amiodaron ska undvikas.","larandemal":["Mäta QT korrekt och korrigera för hjärtfrekvens med Bazett respektive Fridericia, och känna till felkällorna.","Känna till gränsvärden för QTc och när QT-förlängning kräver åtgärd.","Identifiera riskfaktorer och vanliga QT-förlängande läkemedel vid förvärvat långt QT.","Behandla torsade de pointes stegvis med magnesium, elektrolytkorrektion, frekvensökning och elchock.","Känna igen medfött LQTS och veta när genetisk utredning och kardiologremiss behövs."],"sokorsaker":["synkope","hjartklappning-arytmi","medvetandepaverkan-kramper","misstankt-forgiftning"],"relaterade":["T-0045","T-0031","T-0032","T-0004","T-0038"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":52,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-00736","D-02073","D-00474"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0113","slug":"akut-respiratorisk-svikt-ards","titel":"Akut respiratorisk svikt och ARDS","omrade":"OMR-LUNG","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut respiratorisk svikt delas in i hypoxisk (typ 1, lågt PaO2) och hyperkapnisk (typ 2, högt PaCO2) svikt, och bara arteriell blodgas skiljer dem åt säkert. Syrgas titreras mot 92–96 %, eller 88–92 % vid risk för koldioxidretention. Högflödesgrimma är förstahandsstöd vid hypoxemisk svikt och NIV vid hyperkapni med acidos. ARDS är ett icke-kardiellt lungödem som definieras med Berlin- och den globala definitionen och behandlas på IVA med lungskyddande ventilation.","larandemal":["Skilja typ 1 från typ 2 respiratorisk svikt och tolka pH, PaCO2 och BE i en blodgas.","Ordinera syrgas med rätt målsaturation, även vid risk för koldioxidretention.","Välja mellan vanlig syrgas, högflödesgrimma, CPAP och NIV utifrån typ av svikt, och känna till kontraindikationerna.","Känna igen när patienten behöver IVA-bedömning eller intubation.","Redogöra för ARDS-definitionen (Berlin och global definition) och huvuddragen i lungskyddande ventilation."],"sokorsaker":["dyspne"],"relaterade":["T-0019","T-0020","T-0005","T-0030","T-0009","T-0007","T-0024"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-00247","D-00854","D-02196"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0114","slug":"hemoptys","titel":"Hemoptys","omrade":"OMR-LUNG","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Hemoptys är blod som hostas upp från de nedre luftvägarna. Oftast är blödningen liten och självbegränsande, och orsaken är bronkit, bronkiektasier, pneumoni eller lungcancer. Vid livshotande hemoptys är faran kvävning. Då prioriteras luftvägen, sidoläge med den blödande sidan nedåt, reversering av antikoagulantia och IVA-vård. DT-angiografi och bronkoskopi lokaliserar blödningen, och bronkialartärembolisering är förstahandsbehandling.","larandemal":["Skilja hemoptys från hematemes och blödning från näsa, mun eller svalg.","Bedöma svårighetsgrad och känna igen livshotande hemoptys.","Genomföra den akuta handläggningen med luftväg, sidoläge, prover, reversering och tranexamsyra.","Välja undersökning (lungröntgen, DT-angiografi, bronkoskopi) och känna till bronkialartärembolisering och kirurgins roll.","Veta när hemoptys ska utredas för lungcancer enligt standardiserat vårdförlopp."],"sokorsaker":["hematemes-melena","dyspne"],"relaterade":["T-0007","T-0030","T-0106","T-0113"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":44,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0115","slug":"pleuravatska-empyem","titel":"Pleuravätska och pleuraempyem","omrade":"OMR-LUNG","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Pleuravätska delas in i transudat och exsudat, där hjärtsvikt dominerar bland transudaten och malignitet och infektion bland exsudaten. Utredningen bygger på ultraljud, ultraljudsledd tappning med analyser som jämförs mot blodprov och vid infektionsmisstanke pH, där pH under 7,2 talar för empyem. Empyem behandlas med dränage och långvarig antibiotika, ibland med intrapleural t-PA och DNase eller kirurgi; källorna skiljer sig i dränagestorlek, spolvolym och fibrinolysdosering, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Skilja transudat från exsudat med Lights kriterier och känna till hur diuretika kan ge felklassning.","Välja analyser vid pleuratappning och tolka pH, glukos och utseende vid misstänkt empyem.","Utföra eller assistera vid ultraljudsledd pleuratappning med säkra volymgränser och känna igen komplikationer.","Ordinera dränage och antibiotika vid empyem och veta när intrapleural fibrinolys och thoraxkirurg ska övervägas.","Beskriva huvuddragen i handläggningen av malign pleuravätska."],"sokorsaker":["dyspne","brostsmarta","feber-infektion"],"relaterade":["T-0030","T-0005","T-0024"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-00538","D-02342"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0116","slug":"aspirationspneumoni","titel":"Aspirationspneumoni och aspirationspneumonit","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Aspiration av maginnehåll ger i första hand en kemisk pneumonit som ofta går över inom ett par dygn utan antibiotika, medan aspirationspneumoni är en bakteriell infektion som inte kan skiljas kliniskt från annan pneumoni. Riskfaktorer är sänkt medvetande, intoxikation och dysfagi, framför allt efter stroke. Antibiotika ges inte rutinmässigt; vid behandlingskrävande pneumoni är bensylpenicillin förstahandsval, och rutinmässig anaerob täckning avråds om inte abscess eller empyem misstänks. Sväljscreening och dysfagiåtgärder förebygger.","larandemal":["Skilja aspirationspneumonit från aspirationspneumoni och veta när antibiotika inte behövs.","Känna igen riskfaktorer för aspiration, särskilt sänkt medvetande, intoxikation och dysfagi efter stroke.","Välja antibiotika enligt svenska källor och motivera varför anaerob täckning inte läggs till rutinmässigt.","Genomföra eller ordinera sväljscreening och känna till förebyggande åtgärder vid dysfagi.","Redogöra för källornas olika syn på klindamycin vid aspirationspneumoni."],"sokorsaker":["dyspne","feber-infektion","medvetandepaverkan-kramper","misstankt-forgiftning"],"relaterade":["T-0030","T-0009","T-0017","T-0048","T-0115"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":43,"antal_konflikter":2,"avvikelser":["D-02198"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0117","slug":"forsta-epileptiska-anfallet","titel":"Första epileptiska anfallet hos vuxna","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Efter ett första misstänkt epileptiskt anfall är de viktigaste frågorna om det verkligen var ett anfall (eller till exempel synkope eller psykogent anfall) och om det var akutsymtomatiskt, till exempel av hypoglykemi, hyponatremi, alkoholabstinens eller läkemedel, eller oprovocerat. Anamnes och vittnesuppgifter bär diagnosen; EKG, blodprover och DT hjärna görs akut, MR och EEG ofta i efterhand. Antiepileptika sätts i regel inte in efter ett första oprovocerat anfall. Patienten ska informeras om körförbud enligt Transportstyrelsens regler.","larandemal":["Skilja ett epileptiskt anfall från synkope, konvulsiv synkope och psykogent icke-epileptiskt anfall med hjälp av anamnes och vittnesuppgifter.","Avgöra om anfallet är akutsymtomatiskt eller oprovocerat och leta efter behandlingsbara orsaker.","Planera akut och fortsatt utredning med EKG, blodprover, DT, MR och EEG och känna till metodernas begränsningar.","Bedöma vårdnivå och redogöra för varför antiepileptika sällan sätts in efter ett första anfall.","Informera om körkortsregler enligt Transportstyrelsen och om säkerhet i vardagen."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","synkope"],"relaterade":["T-0018","T-0014","T-0016","T-0046","T-0044","T-0070","T-0010","T-0081"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-00943"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0118","slug":"akut-urinretention","titel":"Akut urinretention","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":1,"sammanfattning":"Akut urinretention är en plötslig oförmåga att tömma blåsan och drabbas framför allt av äldre män med prostataförstoring, ofta utlöst av läkemedel, alkohol, förstoppning, infektion eller operation. Neurologiska orsaker som caudasyndrom får inte missas. Diagnosen ställs med blåsscanner och behandlingen är snabb kateteravlastning, gärna med alfablockerare inför ett tidigt försök till kateterfrihet. Stor tappad volym och förhöjt kreatinin ökar risken för postobstruktiv diures.","larandemal":["Känna igen akut, kronisk och akut-på-kronisk urinretention, även hos patienter med kognitiv svikt.","Identifiera utlösande läkemedel och andra orsaker och känna igen tecken på caudasyndrom.","Använda blåsscanner och tolka residualurin och felkällor.","Avlasta blåsan med kateter och känna till att snabb tömning är lika säker som gradvis.","Bedöma risken för postobstruktiv diures och vilka patienter som behöver läggas in.","Planera alfablockerare, kateterfri prövning och remiss till urolog."],"sokorsaker":["minskad-urinmangd","buksmarta","akut-konfusion","ryggsmarta"],"relaterade":["T-0077","T-0042","T-0033","T-0035"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":51,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-01549"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0119","slug":"perifer-vestibular-yrsel","titel":"Perifer vestibulär yrsel: BPPV, vestibularisneurit och Menières sjukdom","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut yrsel sorteras efter tidsmönster och utlösande faktor. Vid ihållande yrsel med nystagmus skiljer HINTS, utfört av tränad undersökare, vestibularisneurit från stroke i bakre skallgropen, där DT inte utesluter infarkt och tidig MR kan vara falskt negativ. Godartad lägesyrsel diagnostiseras med Dix-Hallpike eller sidolägestest och behandlas direkt med repositionsmanöver. Vestibularisneurit behandlas med kortvarig symtomlindring och tidig vestibulär rehabilitering; nyttan av kortison är omstridd mellan källorna.","larandemal":["Sortera akut yrsel efter tidsmönster och utlösande faktor och känna igen varningsflaggor för central orsak.","Utföra och tolka HINTS och känna till dess förutsättningar och begränsningar.","Utföra Dix-Hallpikes test, sidolägestest och Epleys manöver.","Handlägga vestibularisneurit med kortvarig symtomlindring och tidig rehabilitering, och redogöra för källornas oenighet om kortison.","Känna igen en Ménièreattack och veta när DT, MR och kontakt med neurolog eller ÖNH behövs."],"sokorsaker":["yrsel"],"relaterade":["T-0017","T-0043","T-0063","T-0044"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-00997","D-01004","D-01007","D-01012","D-01013","D-01014","D-01015","D-01016","D-01027","D-01030","D-01038","D-01042","D-01043","D-01052","D-02044","D-02210"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0120","slug":"migran-primar-huvudvark","titel":"Migrän och andra primära huvudvärkssjukdomar","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"På akuten gäller det först att hitta varningsflaggor för sekundär huvudvärk, till exempel åskknallshuvudvärk, feber med nackstyvhet eller nya neurologiska bortfall. Migränanfall behandlas stegvis med analgetika eller NSAID i fulldos, metoklopramid och triptan, och status migränosus enligt den nationella riktlinjen. Klusterhuvudvärk behandlas akut med syrgas eller sumatriptan subkutant och remitteras till neurolog. Spänningshuvudvärk och läkemedelsöveranvändningshuvudvärk handläggs med information, begränsat analgetikabruk och uppföljning i primärvården.","larandemal":["Känna igen varningsflaggor för sekundär huvudvärk och veta när DT och lumbalpunktion behövs.","Ordinera stegvis anfallsbehandling vid migrän med rätt doser och känna till triptanernas kontraindikationer.","Handlägga status migränosus på akutmottagningen.","Skilja klusterhuvudvärk från migrän och ge akutbehandling med syrgas och sumatriptan subkutant.","Känna igen spänningshuvudvärk och läkemedelsöveranvändningshuvudvärk och planera uppföljning."],"sokorsaker":["huvudvark"],"relaterade":["T-0029","T-0057","T-0058","T-0010","T-0023","T-0062","T-0063"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":5,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0121","slug":"transitorisk-global-amnesi","titel":"Transitorisk global amnesi","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Transitorisk global amnesi (TGA) är en plötslig, isolerad och övergående oförmåga att lagra nya minnen hos en i övrigt neurologiskt opåverkad person, oftast 50–70 år, och går över inom ett dygn. Diagnosen är klinisk och bygger på Hodges och Warlows kriterier. Det viktiga på akuten är att skilja TGA från bakre cirkulationens stroke, epileptisk amnesi, Wernickes encefalopati, encefalit, hypoglykemi och skalltrauma. Prognosen är god och återfall förekommer.","larandemal":["Känna igen den typiska bilden med upprepade frågor, bevarad identitet och normalt neurologstatus.","Tillämpa Hodges och Warlows kriterier och känna till fynd som talar emot TGA.","Skilja TGA från stroke i bakre cirkulationen, epileptisk amnesi, Wernickes encefalopati, encefalit och hypoglykemi.","Avgöra när bilddiagnostik behövs och tolka punktformiga diffusionsförändringar i hippocampus rätt.","Planera observation, hemgång och information om prognos och återfallsrisk."],"sokorsaker":["akut-konfusion"],"relaterade":["T-0044","T-0017","T-0117","T-0014","T-0081","T-0035","T-0093","T-0046"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":51,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0122","slug":"hyperventilation","titel":"Hyperventilation och panikattack","omrade":"OMR-LUNG","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Hyperventilation ger lågt pCO2 och respiratorisk alkalos med stickningar, yrsel, kramp och ofta stark rädsla, och primär (ångestutlöst) hyperventilation är en uteslutningsdiagnos. Först måste hypoxi, lungemboli, hjärtischemi, metabol acidos som vid ketoacidos, salicylatförgiftning och sepsis övervägas. Handläggningen bygger på lugnt bemötande och besked; påsandning kan ge farlig hypoxi, bensodiazepiner bör inte erbjudas som behandling av paniksyndrom, och paniksyndrom följs upp med KBT och vid behov SSRI.","larandemal":["Förklara hur hyperventilation ger respiratorisk alkalos och sänkt joniserat kalcium, och tolka blodgasen.","Räkna upp de organiska orsaker till hög andningsfrekvens som ska uteslutas innan diagnosen ställs.","Skilja kompensatorisk andning vid metabol acidos från primär hyperventilation med hjälp av SBE och anjongap.","Förklara varför påsandning kan vara farlig och vad akut omhändertagande vid panikattack består av.","Beskriva uppföljning av paniksyndrom med KBT och SSRI, och de nationella riktlinjernas linje om bensodiazepiner."],"sokorsaker":["dyspne","brostsmarta","yrsel","synkope","hjartklappning-arytmi"],"relaterade":["T-0007","T-0013","T-0074","T-0020","T-0032"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":1,"avvikelser":["D-02221"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0123","slug":"akut-agitation","titel":"Akut agitation och utagerande patient","omrade":"OMR-AKUT","typ":"tillstand","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut agitation kan bero på delirium, förgiftning, abstinens, hypoglykemi, hypoxi, neurologisk sjukdom, psykos eller mani, och vid oklar orsak räknas den som somatisk tills motsatsen är visad. Säkerheten och nedtrappning med samtal kommer först. Läkemedel (olanzapin, haloperidol, bensodiazepiner) ges i lägsta effektiva dos, med lägre dos till äldre, med hänsyn till QT och kontraindikationer, och följs av övervakning. Tvång kräver stöd i lag (nödvärn, LPT, LVM). Svenska källor skiljer sig om högsta dygnsdoser, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Räkna upp de somatiska, toxiska och psykiatriska orsakerna till agitation och känna igen tecken på organisk orsak.","Tillämpa principerna för säkerhet och nedtrappning (de-eskalering) i ett hotfullt läge.","Välja läkemedel och dos efter orsak, ålder och samtidig alkohol- eller drogpåverkan, och känna till kontraindikationer och QT-risk.","Planera övervakning efter sedering och känna igen exciterat delirium.","Beskriva i stora drag när nödvärn, vårdintyg enligt LPT och omhändertagande enligt LVM kan bli aktuella."],"sokorsaker":["akut-konfusion","misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0035","T-0046","T-0014","T-0112","T-0083","T-0082"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0124","slug":"medvetsloshet-oklar-orsak","titel":"Medvetslöshet av oklar orsak","omrade":"OMR-AKUT","typ":"symtom","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Medvetslöshet är ett livshotande symtom med strukturell orsak hos ungefär en tredjedel och metabol, toxisk eller annan systemisk orsak hos resten. Luftväg, andning och cirkulation säkras först enligt ABCDE, glukos kontrolleras direkt och medvetandegraden graderas med RLS-85 eller GCS. Tiamin ges före glukos vid risk, naloxon vid misstänkt opioidförgiftning, och CNS-infektion, Addisonkris och Wernicke behandlas redan vid misstanke. Riktad utredning med blodgas, EKG, prover och DT styrs av anamnes och fynd. Vårdnivån följer medvetandegrad och väntat förlopp.","larandemal":["Genomföra ABCDE hos en medvetslös patient och åtgärda hotad luftväg, hypoxi och cirkulationssvikt utan dröjsmål.","Gradera medvetandet med RLS-85, GCS och AVPU och känna till intubationsgränsen.","Ge glukos, tiamin och naloxon på rätt indikation och i rätt ordning.","Använda debutförlopp, fynd och HUSK MIDAS för att skilja strukturella från metabola och toxiska orsaker.","Planera utredning med blodgas, EKG, laboratorieprover, DT, lumbalpunktion och EEG.","Välja vårdnivå och känna till de vanligaste komplikationerna."],"sokorsaker":["medvetandepaverkan-kramper","misstankt-forgiftning","huvudtrauma"],"relaterade":["T-0021","T-0014","T-0048","T-0018","T-0010","T-0081","T-0043","T-0029","T-0034","T-0013","T-0064","T-0016","T-0071","T-0083","T-0027","T-0096","T-0017","T-0059","T-0026","T-0009","T-0006"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-00146","D-00148","D-00234","D-00403","D-00966","D-01760","D-02029","D-02155","D-02348"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0125","slug":"akut-svar-kolit","titel":"Akut svår kolit vid inflammatorisk tarmsjukdom","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut svår ulcerös kolit (ASUC) känns igen på täta blodiga tömningar tillsammans med feber, takykardi, lågt Hb eller högt CRP och är ett potentiellt livshotande tillstånd där 15–30 % av patienterna kolektomeras. Grunden är inläggning, intravenös betametason, trombosprofylax, vätska och elektrolyter samt uteslutning av infektion inklusive C. difficile och CMV. Svaret värderas efter tre dygn, och den som inte svarar får räddningsbehandling med infliximab eller går vidare till kolektomi i samråd med kolorektalkirurg.","larandemal":["Känna igen akut svår ulcerös kolit med modifierade Truelove–Witts-kriterier och förstå varför svårighetsgraden lätt underskattas.","Ordinera utredningen dag 0, inklusive avföringsprover för infektion och C. difficile, DT buk, sigmoideoskopi och CMV-diagnostik.","Starta intravenös kortikosteroid, trombosprofylax och vätskebehandling och veta vilka läkemedel som ska undvikas.","Värdera svaret efter tre dygn med Sverige-index eller Oxfordkriterier och känna till räddningsbehandling med infliximab, JAK-hämmare och ciklosporin.","Känna igen toxisk megakolon och andra indikationer för akut kolektomi.","Redogöra för skillnaderna mellan källorna om infliximabdos, antibiotika och gränsvärden."],"sokorsaker":["krakningar-diarre","buksmarta"],"relaterade":["T-0095","T-0036","T-0094","T-0054","T-0037"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-01509","D-02228","D-01500"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0126","slug":"alkoholhepatit","titel":"Alkoholhepatit","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Alkoholhepatit är en leverinflammation efter långvarig hög alkoholkonsumtion med ikterus, stigande bilirubin, ASAT-dominerad transaminasstegring och ofta feber och leukocytos, och den svåra formen har hög dödlighet. Infektion, GI-blödning och andra leversjukdomar ska uteslutas, och svårighetsgraden värderas med GAHS, MELD eller Maddreys diskriminantfunktion. Grunden är alkoholstopp, nutrition, tiamin och abstinensbehandling. Vid svår form ges prednisolon med utvärdering dag 7 (Lille-score); acetylcystein kan övervägas.","larandemal":["Känna igen alkoholhepatit på anamnes, ikterus, bilirubinstegring och typiskt transaminasmönster.","Utesluta infektion, gallvägshinder, kärltrombos och andra leversjukdomar innan steroidbehandling.","Värdera svårighetsgraden med GAHS, MELD eller Maddreys diskriminantfunktion och känna till Lille-score dag 7.","Ordinera nutrition, tiamin och abstinensbehandling och ta ställning till prednisolon och dess kontraindikationer.","Redogöra för evidensläget för prednisolon och acetylcystein och för uppföljning och alkoholbehandling."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","buksmarta","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0034","T-0046","T-0099","T-0008","T-0100"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":51,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0127","slug":"akut-monartrit","titel":"Akut monartrit: septisk artrit, gikt och pseudogikt","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Vid en akut het och svullen led måste septisk artrit uteslutas. Blododlingar och ledpunktion med odling, celler och kristaller tas helst före antibiotika, därefter ges kloxacillin eller cefotaxim iv och leden spolas. Gikt och pyrofosfatartrit diagnostiseras med kristaller i ledvätskan och behandlas med NSAID, kolkicin eller kortison efter samsjuklighet; källorna skiljer sig i bland annat doser, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Prioritera blododlingar och ledpunktion före antibiotika och välja rätt ledvätskeanalyser.","Ordinera empirisk antibiotika vid septisk artrit och känna till spolning och koxitens särställning.","Känna igen misstänkt ledprotesinfektion och vem som ska bedöma den.","Ställa giktdiagnos och välja NSAID, kolkicin eller kortison utifrån njurfunktion, samsjuklighet och interaktioner.","Förklara varför pågående uratsänkande behandling inte ska sättas ut vid en attack.","Skilja pyrofosfatartrit från gikt och redogöra för källskillnaderna i dosering."],"sokorsaker":["smarta-svullnad-extremitet","feber-infektion"],"relaterade":["T-0009","T-0050","T-0033"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":13,"avvikelser":["D-02316","D-02317"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0128","slug":"influensa-covid","titel":"Influensa och covid-19 hos vuxna","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Influensa och covid-19 diagnostiseras med PCR på luftvägsprov. Antiviral behandling ges tidigt till riskgrupper: oseltamivir vid influensa, helst inom 48 timmar, och nirmatrelvir/ritonavir inom 5 dagar eller remdesivir inom 7 dagar vid covid-19. Vid covid-19 med syrgasbehov ges dexametason och trombosprofylax, medan steroider inte är indicerade vid influensa. Källorna skiljer sig om antiviral behandling av kritiskt sjuka med influensa.","larandemal":["Känna igen riskgrupperna för svår influensa och covid-19.","Välja rätt diagnostik och förstå varför antigentest inte används vid influensa.","Ordinera oseltamivir med dosanpassning efter njurfunktion, inklusive profylax efter exponering.","Ta ställning till nirmatrelvir/ritonavir eller remdesivir och gå igenom interaktioner.","Behandla svår covid-19 med syrgas, dexametason, trombosprofylax och vid behov IL-6- eller JAK-hämmare.","Tillämpa isolering och profylax på vårdenheten och upptäcka bakteriell superinfektion."],"sokorsaker":["feber-infektion","dyspne"],"relaterade":["T-0030","T-0113","T-0009","T-0080"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":53,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-02259"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0129","slug":"huggormsbett","titel":"Huggormsbett","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Huggormsbett varierar från torrbett utan symtom till svår allmänpåverkan med blodtrycksfall, mag-tarmsymtom, angioödem och bronkospasm, och lokalsvullnaden kan sprida sig under ett par dygn. Alla bitna observeras på sjukhus. Serum (i dag Viperfav) är huvudbehandlingen vid systemreaktion eller progredierande lokalreaktion, efter kontakt med Giftinformationscentralen, och kortison eller antihistamin ges inte rutinmässigt.","larandemal":["Bedöma svårighetsgrad och skilja torrbett, lokalreaktion och systemreaktion efter huggormsbett.","Känna till initiala åtgärder och vad som inte ska göras med bettstället.","Ange observationstider för vuxna, barn och efter serum, samt kriterier för hemgång vid torrbett.","Ange indikationer för serum, dosering av Viperfav och hur lokalreaktionen följs efter dos.","Förklara varför kortison, antihistamin, antibiotika och fasciotomi inte ges rutinmässigt."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","smarta-svullnad-extremitet","allergisk-reaktion"],"relaterade":["T-0011","T-0092","T-0050"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":8,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0130","slug":"urtikaria-sjs-ten","titel":"Akut urtikaria och svåra läkemedelsutlösta hudreaktioner (SJS/TEN)","omrade":"OMR-ALLERGI","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut urtikaria är oftast icke-allergisk och behandlas med antihistamin, vid behov i högre dos. Kortikosteroid ges bara vid svåra besvär som inte svarar på antihistamin, och anafylaxi ska alltid uteslutas först. Svåra läkemedelsutlösta hudreaktioner som SJS/TEN, DRESS och AGEP känns igen på varningstecken som hudsmärta, blåsor, hudavlossning, slemhinneengagemang och feber. De kräver att läkemedlet sätts ut direkt, akut sjukhusvård med hudläkare och biverkningsrapport till Läkemedelsverket.","larandemal":["Skilja akut urtikaria från anafylaxi, bradykininmedierat angioödem och urtikariavaskulit.","Ordinera antihistamin och ta ställning till kortikosteroid vid akut urtikaria enligt källorna.","Känna igen varningstecknen för svår läkemedelsutlöst hudreaktion, inklusive Nikolskys tecken och slemhinneengagemang.","Klassificera SJS, överlapp och TEN efter hudavlossningens utbredning och beräkna SCORTEN.","Beskriva den akuta handläggningen av SJS/TEN och känna igen DRESS och AGEP i stora drag.","Dokumentera läkemedelsreaktionen och rapportera misstänkt biverkning till Läkemedelsverket."],"sokorsaker":["allergisk-reaktion","feber-infektion"],"relaterade":["T-0011","T-0060"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-01427","D-01430","D-02333"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0131","slug":"ms-skov","titel":"Skov av multipel skleros","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Ett MS-skov är nya eller förvärrade neurologiska symtom i minst ett dygn utan feber eller infektion; försämring vid feber, infektion eller värme är ett pseudoskov och ska inte behandlas med kortison. Svåra skov behandlas i samråd med neurolog med högdos metylprednisolon, och plasmaferes kan bli aktuell när steroider inte hjälper. Optikusneurit och NMOSD har egna behandlingsregler, och källorna skiljer sig något i kurlängd och peroral behandling, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Definiera MS-skov och skilja det från pseudoskov vid feber, infektion och värme.","Känna igen typiska skovsymtom och optikusneurit, och veta när patienten ska bedömas akut.","Ordinera högdos metylprednisolon i samråd med neurolog och känna till peroralt alternativ och plasmaferes.","Känna igen NMOSD och atypisk optikusneurit och förstå varför de handläggs annorlunda än MS-skov.","Redogöra för differentialdiagnoser och för vem som ska läggas in och följas upp."],"sokorsaker":["akut-pares","yrsel"],"relaterade":["T-0017","T-0076","T-0077","T-0098"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0132","slug":"hemolytisk-anemi","titel":"Akut hemolys och hemolytisk anemi","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Hemolytisk anemi beror på för tidig nedbrytning av erytrocyter, antingen genom yttre orsaker som autoantikroppar, mikroangiopati, infektion och läkemedel eller genom medfödda defekter som G6PD-brist. Diagnosen bygger på retikulocyter, LD, bilirubin, haptoglobin, blodutstryk och DAT, som tas före transfusion. Vid varm AIHA är prednisolon förstahandsbehandling, transfusion planeras med transfusionsmedicin och ges via blodvärmare i akutskedet, och hematolog kontaktas skyndsamt. Källorna skiljer sig i prednisolondos och transfusionsindikation, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Tolka hemolysprover och känna till felkällorna för haptoglobin, LD, bilirubin och retikulocyter.","Indela hemolys i autoimmun (varm/kall), mikroangiopatisk, läkemedelsutlöst, infektionsutlöst och ärftlig.","Känna igen varningstecken som snabbt Hb-fall, schistocyter med trombocytopeni (TTP) och tecken på syrebrist.","Ordinera akut behandling vid misstänkt varm AIHA, inklusive prednisolon, folsyra och trombosprofylax.","Förklara svårigheterna med förenlighetsprövning vid AIHA och hur transfusion genomförs säkert.","Redogöra för var källorna skiljer sig om prednisolondos och transfusionsgräns."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","dyspne"],"relaterade":["T-0101","T-0104","T-0108","T-0089","T-0102","T-0103"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0133","slug":"pancytopeni","titel":"Pancytopeni och akut benmärgssvikt","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Pancytopeni innebär att erytrocyter, leukocyter och trombocyter är sänkta samtidigt. Orsaken är ofta hematologisk malignitet, men pancytopenin kan också bero på B12- eller folatbrist, alkohol, läkemedel som metotrexat och cytostatika, aplastisk anemi, infektion, hypersplenism eller HLH. Akut handläggning gäller neutropen feber, blödningsrisk och transfusion efter källornas gränser samt utsättning av läkemedel som inte är livsnödvändiga. Pancytopeni som inte beror på vitaminbrist diskuteras snarast med hematolog.","larandemal":["Definiera pancytopeni och de enskilda cytopeniernas gränser.","Räkna upp de viktigaste orsakerna, inklusive B12/folatbrist, läkemedel, leukemi och benmärgsinfiltration, aplastisk anemi, hypersplenism och HLH.","Handlägga neutropen feber, blödning och transfusionsbehov hos en patient med pancytopeni.","Beställa grundutredningen (blodstatus med differentialräkning, retikulocyter, B12/folat, serologier, utstryk) och känna till när benmärgsundersökning behövs.","Känna igen och initialt handlägga metotrexatförgiftning, inklusive antidot.","Veta när och hur hematolog ska kontaktas."],"sokorsaker":["blodningsbenagenhet","feber-infektion","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0067","T-0103","T-0104","T-0109","T-0132","T-0102"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":53,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0134","slug":"feber-oklart-ursprung","titel":"Feber av oklart ursprung","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Feber av oklart ursprung (FUO) är feber över 38,3 °C där orsaken är okänd trots en basalutredning; den klassiska definitionen kräver mer än tre veckors sjukdom, och Durack och Street skiljer på klassisk, nosokomial, neutropen och hiv-associerad FUO. De största orsaksgrupperna är infektion, tumör, inflammatorisk sjukdom och läkemedel, men en stor andel får aldrig någon diagnos och har då god prognos. Utredningen bygger på noggrann anamnes och status, stegvisa prover, ekokardiografi, DT och PET-DT; empirisk behandling undviks hos stabil patient medan sepsis och neutropen feber kräver akut handläggning.","larandemal":["Definiera FUO och känna till indelningen i klassisk, nosokomial, neutropen och hiv-associerad FUO.","Redogöra för de vanligaste orsaksgrupperna och hur de skiljer sig med ålder och sammanhang.","Ta en systematisk anamnes (resor, djur, livsmedel, läkemedel, yrke) och göra ett fullständigt status.","Planera en stegvis utredning från basalprover till ekokardiografi, DT, PET-DT och biopsi.","Förklara varför empirisk antibiotika och kortison undviks hos stabil patient, och känna till undantagen.","Känna igen sepsis och neutropen feber som kräver akut handläggning i stället för FUO-utredning."],"sokorsaker":["feber-infektion","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0009","T-0068","T-0067","T-0089","T-0058"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":1,"avvikelser":["D-01482","D-01489"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0135","slug":"spondylodiskit-epiduralabscess","titel":"Spondylodiskit och spinal epiduralabscess","omrade":"OMR-INF","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Spondylodiskit är en oftast hematogen bakterieinfektion i kota och disk, vanligen orsakad av S. aureus. Den ger ryggsmärta men ofta ingen feber, och en epiduralabscess kan ge förlamning om diagnosen fördröjs. MR görs omedelbart vid neurologiska bortfall, och odlingar tas före antibiotika; den instabila patienten behandlas direkt, medan den stabila får avvakta odling eller biopsi. Källorna skiljer sig i empiriskt preparat och behandlingstid, där vi följer Infektionsläkarföreningens vårdprogram.","larandemal":["Misstänka spondylodiskit och epiduralabscess vid ryggsmärta med infektionstecken och känna till riskfaktorerna.","Känna igen neurologiska bortfall som akuta varningstecken och beställa rätt MR utan dröjsmål.","Prioritera blododlingar och biopsi före antibiotika hos den stabila patienten och avgöra när behandling ska ges direkt.","Välja empirisk och riktad antibiotika och redogöra för behandlingstiden och källskillnaderna kring den.","Veta när ryggortoped eller neurokirurg ska kontaktas och när endokardit ska utredas."],"sokorsaker":["ryggsmarta","feber-infektion","akut-pares"],"relaterade":["T-0077","T-0068","T-0009","T-0127"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-02263"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0136","slug":"sorkfeber","titel":"Sorkfeber (nephropathia epidemica)","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Sorkfeber är en hemorragisk feber med njurpåverkan som orsakas av Puumalavirus och smittar via inandat damm med skogssorkens utsöndringar, i Sverige främst norr om Dalälven. Typiskt är akut hög feber, svår buk- och ryggsmärta, övergående dimsyn, trombocytopeni, proteinuri och hematuri samt en njurfunktionsnedsättning där kreatinin oftast är som högst 7–12 dagar efter debut. Diagnosen ställs med IgM-serologi eller PCR, och behandlingen är understödjande med noggrann vätskebalans och vid behov dialys. Sjukdomen är anmälningspliktig.","larandemal":["Beskriva smittväg, utbredning och säsongsvariation för sorkfeber.","Känna igen den kliniska bilden, inklusive buk- och ryggsmärta, dimsyn och blödningstecken.","Tolka typiska laboratoriefynd och förstå att CRP kan vara förhöjt.","Ställa diagnosen med IgM-serologi eller PCR och förstå begränsningen med kvarstående IgG.","Styra vätskebehandlingen efter sjukdomsfas och känna igen när dialys eller intensivvård behövs.","Anmäla enligt smittskyddslagen och planera uppföljning av njurfunktion och trötthet."],"sokorsaker":["feber-infektion","minskad-urinmangd","ryggsmarta","buksmarta"],"relaterade":["T-0033","T-0103","T-0009"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":2,"avvikelser":["D-02265"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0137","slug":"antikolinergt-sympatomimetiskt-toxidrom","titel":"Antikolinergt och sympatomimetiskt toxidrom","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Antikolinergt och sympatomimetiskt toxidrom ger båda oro, takykardi, vida pupiller och feber, men huden skiljer dem åt: torr och rodnad vid antikolinergt, svettig vid sympatomimetiskt. Grunden är bensodiazepiner, vätska och snabb kylning vid hypertermi. Fysostigmin är förbehållet uttalade centrala antikolinerga symtom utan kontraindikationer, och betablockerare undviks vid centralstimulantia. Giftinformationscentralen är tyngsta källa. Avvikande uppgifter i Akut internmedicin och Internetmedicin om fysostigmin, kylgräns och betablockad redovisas öppet.","larandemal":["Skilja antikolinergt från sympatomimetiskt toxidrom med hjälp av hud, pupiller, tarm och urinblåsa.","Känna igen vanliga orsaker, bland annat belladonnaväxter, antihistaminer, antipsykotika, amfetamin, kokain och katinoner.","Ordinera bensodiazepiner, vätska och kylning, och veta när olanzapin och intensivvård behövs.","Ange indikationer, kontraindikationer och titrering för fysostigmin enligt Giftinformationscentralen.","Förklara varför betablockerare undviks vid sympatomimetisk förgiftning och vad som ges i stället."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","akut-konfusion","medvetandepaverkan-kramper","hjartklappning-arytmi"],"relaterade":["T-0038","T-0073","T-0123","T-0072","T-0049"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":9,"avvikelser":["D-02277","D-02276"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0138","slug":"metforminforgiftning","titel":"Metforminförgiftning och metforminassocierad laktacidos","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Metformin kan ge livshotande laktacidos, oftast genom ackumulation av vanliga doser när njurfunktionen sviktar och mer sällan efter en stor överdos. Acidosen kan komma upp till 20 timmar efter intaget. Behandlingen är utsättning, rehydrering, natriumbikarbonat vid svår acidos och tidig hemodialys vid grav acidos eller högt laktat. Giftinformationscentralen ger ingen siffergräns för dialys, och kriterierna i Akut internmedicin och EXTRIP redovisas. Inför jodkontrast följs SURF:s och Svensk Njurmedicinsk Förenings rekommendationer.","larandemal":["Skilja akut metforminöverdos från ackumulation vid terapeutisk dos och njursvikt.","Tolka blodgas och laktat och veta hur länge patienten ska övervakas.","Ordinera rehydrering och natriumbikarbonat och ange indikationer för hemodialys enligt Akut internmedicin och EXTRIP.","Tillämpa reglerna för utsättning och återinsättning av metformin vid akut sjukdom och jodkontrast."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","krakningar-diarre","medvetandepaverkan-kramper","minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0033","T-0013","T-0014","T-0094"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":42,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-01333","D-02408"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0139","slug":"syra-bas-rubbningar","titel":"Metabol acidos och alkalos","omrade":"OMR-ELYT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Blodgasen tolkas i fyra steg: dominant rubbning (pH, SBE, pCO2), förväntad kompensation, anjongap och till sist klinisk helhet. Anjongapet räknas med aktuellt bikarbonat och mot ett lokalt normalvärde, och ΔAG + HCO3 avslöjar dolda kombinerade rubbningar. Behandlingen riktas mot orsaken; bikarbonat ges bara vid särskilda tillstånd, och källorna skiljer sig något i normalgränser, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Tolka en blodgas stegvis med pH, SBE och pCO2 och avgöra om kompensationen är den förväntade.","Räkna anjongap, ΔAG och ΔAG + HCO3 med aktuellt bikarbonat och ett konsekvent normalvärde, och känna till albuminkorrektion.","Sortera metabol acidos efter anjongap och känna igen laktat-, keto- och toxiska orsaker samt använda osmolalt gap.","Skilja orsaker till metabol alkalos och veta när natriumklorid hjälper.","Redogöra för när bikarbonat kan vara indicerat och vilka biverkningar som ska följas."],"sokorsaker":["krakningar-diarre","dyspne","medvetandepaverkan-kramper","misstankt-forgiftning","akut-konfusion","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0013","T-0047","T-0074","T-0033","T-0031","T-0009","T-0094"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-02092","D-01782","D-02301"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0140","slug":"ovarialtorsion","titel":"Ovarialtorsion","omrade":"OMR-AKUT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Ovarialtorsion ger plötslig, intensiv och ensidig buksmärta, ofta med illamående, och drabbar oftast en förstorad äggstock med cysta, under graviditet eller efter ovariell stimulering. Graviditetstest och ultraljud tas, men normalt dopplerflöde utesluter inte torsion och diagnosen ställs kirurgiskt. Vid misstanke kontaktas gynekolog akut för laparoskopi med detorsion; hos barn och ungdomar rekommenderas att äggstocken bevaras.","larandemal":["Känna igen den typiska smärtbilden och riskfaktorerna för ovarialtorsion.","Förklara varför graviditetstest alltid tas och hur det styr differentialdiagnostiken.","Tolka ultraljudsfynd och veta att normalt dopplerflöde inte utesluter torsion.","Motivera akut laparoskopi med detorsion, och varför äggstocken bevaras hos barn och ungdomar.","Skilja torsion från extrauterin graviditet, cystruptur, salpingit, appendicit och njursten."],"sokorsaker":["buksmarta"],"relaterade":["T-0055","T-0078","T-0088","T-0091"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":34,"antal_konflikter":0,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0141","slug":"anca-vaskulit","titel":"ANCA-associerad vaskulit: GPA, MPA och EGPA","omrade":"OMR-REUMA","typ":"diagnos","niva":["AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"ANCA-associerad vaskulit (GPA, MPA och EGPA) är en nekrotiserande småkärlsvaskulit som kan ge snabbt progredierande glomerulonefrit, alveolär blödning och multiorganpåverkan. Vid misstanke tas ANCA (PR3/MPO), anti-GBM och urinsediment, infektion utesluts och reumatolog eller njurmedicinare kontaktas akut. Organhotande sjukdom induceras med rituximab eller cyklofosfamid plus glukokortikoid i reducerad dos; plasmaferes och avakopan är individuella tillägg, och infektionsprofylax ingår.","larandemal":["Känna igen pulmorenalt syndrom och andra organhotande manifestationer av ANCA-associerad vaskulit.","Beställa rätt akututredning (ANCA, anti-GBM, urinsediment, njurfunktion) och utesluta infektion och kokainbruk.","Redogöra för induktionsbehandling med rituximab eller cyklofosfamid och PEXIVAS reducerade glukokortikoidschema.","Ta ställning till plasmaferes och avakopan utifrån källornas olika rekommendationer.","Ordinera infektionsförebyggande åtgärder (Pneumocystisprofylax, hepatit B-screening) och veta när specialist ska kopplas in."],"sokorsaker":["dyspne","minskad-urinmangd","feber-infektion","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0033","T-0114","T-0113","T-0020","T-0142"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":11,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0142","slug":"iga-vaskulit","titel":"IgA-vaskulit (Henoch–Schönleins purpura) hos vuxna","omrade":"OMR-REUMA","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"IgA-vaskulit är en immunkomplexmedierad småkärlsvaskulit med palpabel purpura på benen, buksmärta, artrit och glomerulonefrit. Hos vuxna är njur- och tarmengagemang vanligare och förloppet allvarligare än hos barn. Urin och njurfunktion ska kontrolleras hos alla, och ANCA och kryoglobuliner tas för att skilja ut andra vaskuliter. Vid nefrit med påverkad njurfunktion, kraftig proteinuri eller snabbt progredierande förlopp kontaktas njurmedicinare för biopsi och ställningstagande till glukokortikoid och immunsuppression.","larandemal":["Känna igen den typiska kliniska bilden och skillnaderna mellan IgA-vaskulit hos barn och vuxna.","Utreda njurengagemang (urinsediment, proteinuri, kreatinin) och veta när njurbiopsi är indicerad.","Skilja IgA-vaskulit från ANCA-associerad vaskulit, kryoglobulinemi, trombocytopeni och meningokocksepsis.","Redogöra för behandlingen av led-, tarm- och njurmanifestationer och för källornas skillnader.","Planera vårdnivå och uppföljning, inklusive långvarig kontroll av njurfunktionen."],"sokorsaker":["blodningsbenagenhet","buksmarta","minskad-urinmangd","smarta-svullnad-extremitet"],"relaterade":["T-0141","T-0033","T-0036","T-0052","T-0010","T-0103","T-0148"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":48,"antal_konflikter":5,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0143","slug":"pan-takayasu","titel":"Polyarteritis nodosa och Takayasus arterit","omrade":"OMR-REUMA","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Polyarteritis nodosa (PAN) är en sällsynt, ANCA-negativ nekrotiserande vaskulit i medelstora artärer. Den ger aneurysm och ischemi i tarm, njurar, hud och nerver, och hepatit B ska alltid testas. Takayasus arterit är en storkärlsvaskulit hos främst yngre kvinnor med pulsbortfall, blodtrycksskillnad mellan armarna och ischemi. Båda diagnostiseras med kärlavbildning och behandlas i samråd med reumatolog: svår PAN med glukokortikoid och cyklofosfamid, och Takayasus arterit med glukokortikoid och ett glukokortikoidsparande läkemedel från start.","larandemal":["Misstänka PAN vid plötslig vävnadsischemi, mononeurit eller kärlruptur tillsammans med allmänsymtom.","Beställa rätt basutredning, inklusive hepatit B, hepatit C, hiv och ANCA, samt kärlavbildning och riktad biopsi.","Skilja svår från icke-svår PAN och känna till principerna för induktionsbehandling och hepatit B-associerad PAN.","Känna igen Takayasus arterit hos en ung patient med armclaudicatio, svaga pulser eller blodtrycksskillnad mellan armarna.","Redogöra för behandlingsprinciper vid Takayasus arterit och för var källorna skiljer sig."],"sokorsaker":["buksmarta","smarta-svullnad-extremitet","hogt-blodtryck","nedsatt-allmantillstand","akut-pares"],"relaterade":["T-0058","T-0052","T-0085","T-0017","T-0023","T-0033","T-0134","T-0141"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-02325","D-02326"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0144","slug":"sle-akut","titel":"Systemisk lupus erythematosus – akuta manifestationer","omrade":"OMR-REUMA","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"SLE är en skovvis autoimmun systemsjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Akut kan den ge nefrit, serosit, myokardit, lupuspneumonit, neuropsykiatriska symtom, cytopenier och tromboser vid antifosfolipidsyndrom. Hos en akut sjuk SLE-patient ska infektion, trombos och läkemedelsbiverkan alltid övervägas före ett skov. Allvarligt organengagemang kräver skyndsam reumatologkontakt och ofta inläggning, och katastrofalt APS kräver intensivvård.","larandemal":["Känna igen akuta organmanifestationer vid SLE och beställa rätt akut utredning, inklusive urinsediment och kvantifierad proteinuri.","Skilja skov från infektion, trombos och läkemedelsbiverkan hos en immunsupprimerad patient med SLE.","Veta när njurbiopsi är indicerad och känna till principerna för behandling av lupusnefrit.","Handlägga trombocytopeni, hemolys och mikroangiopati vid SLE och veta när plasmabyte behövs.","Känna igen antifosfolipidsyndrom och katastrofalt APS, och välja antikoagulation (warfarin, inte DOAK, vid högrisk-APS).","Veta när reumatolog ska kontaktas och vilka patienter som behöver läggas in."],"sokorsaker":["feber-infektion","nedsatt-allmantillstand","brostsmarta","dyspne","minskad-urinmangd","akut-konfusion","medvetandepaverkan-kramper","blodningsbenagenhet"],"relaterade":["T-0033","T-0025","T-0080","T-0103","T-0101","T-0132","T-0007","T-0037","T-0067","T-0017","T-0114","T-0115","T-0141","T-0148"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":2,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0145","slug":"systemisk-skleros","titel":"Systemisk skleros och sklerodermisk njurkris","omrade":"OMR-REUMA","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Systemisk skleros är en ovanlig autoimmun sjukdom med fibros i hud, kärl och inre organ, där nästan alla har Raynauds fenomen. Akut viktigast är sklerodermisk njurkris – akut njursvikt med hypertoni och ofta trombotisk mikroangiopati – som behandlas med snabbt upptitrerad ACE-hämmare och förebyggs genom att undvika höga kortisondoser. Interstitiell lungsjukdom, pulmonell arteriell hypertension och digitala sår kräver skyndsam specialistkontakt.","larandemal":["Känna igen när systemisk skleros ska misstänkas och vilka antikroppar som är typiska.","Identifiera patienter med hög risk för sklerodermisk njurkris och förklara varför höga kortisondoser undviks.","Starta och titrera ACE-hämmare vid renal kris och ange blodtrycksmål, även vid normotensiv kris.","Skilja renal kris från andra trombotiska mikroangiopatier och veta när njurbiopsi övervägs.","Handlägga digitala sår och kritisk ischemi och känna till kontraindikationerna för fosfodiesterashämmare.","Veta när interstitiell lungsjukdom och pulmonell hypertension ska remitteras till lungläkare respektive PAH-centrum."],"sokorsaker":["hogt-blodtryck","minskad-urinmangd","dyspne"],"relaterade":["T-0023","T-0033","T-0101","T-0132","T-0144","T-0146"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":3,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0146","slug":"inflammatorisk-myosit","titel":"Inflammatorisk myosit: dermatomyosit och polymyosit","omrade":"OMR-REUMA","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Idiopatisk inflammatorisk myosit ger subakut symmetrisk proximal muskelsvaghet med förhöjt CK, och vid dermatomyosit typiska hudutslag. Akut farliga manifestationer är andnings- och sväljningssvikt, snabbt progredierande interstitiell lungsjukdom, myokardit och – vid immunmedierad nekrotiserande myopati, ibland statinutlöst – snabb kraftlöshet med mycket högt CK. Behandlingen är högdos glukokortikoid (vid svår sjukdom intravenös puls) kombinerad med en DMARD, och malignitet ska alltid utredas.","larandemal":["Känna igen myositens kliniska bild och skilja den från rabdomyolys, nekrotiserande mjukdelsinfektion och neuromuskulära sjukdomar.","Beställa relevant utredning, inklusive myositantikroppar, troponin I (inte T) och HRCT med DLCO.","Identifiera de livshotande manifestationerna – andnings- och sväljningssvikt, snabbt progredierande ILD och myokardit.","Starta induktionsbehandling med prednisolon eller metylprednisolonpuls och känna till förstahands-DMARD.","Handlägga statinutlöst anti-HMGCR-positiv nekrotiserande myopati.","Redogöra för malignitetskopplingen och cancerscreeningen vid myosit."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","akut-pares","dyspne"],"relaterade":["T-0049","T-0050","T-0080","T-0087","T-0076","T-0116","T-0145"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02320","D-01474"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0147","slug":"polymyalgia-reumatika","titel":"Polymyalgia reumatika","omrade":"OMR-REUMA","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Polymyalgia reumatika ger symmetrisk värk och morgonstelhet i skulder- och höftgördel hos personer över 50 år, oftast med hög SR och CRP. Diagnosen ställs kliniskt efter att jättecellsarterit, sent debuterande RA, malignitet och infektion har övervägts. Prednisolon 15–20 mg per dygn ger snabb effekt och trappas sedan långsamt ned under 1–2 år, med osteoporosprofylax. Symtom på jättecellsarterit kräver högdos kortison direkt. Källorna skiljer sig i remissvägar, nedtrappningstakt och val av benskydd, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Känna igen den kliniska bilden och de labbfynd som talar för polymyalgia reumatika.","Utesluta viktiga differentialdiagnoser, särskilt jättecellsarterit, sent debuterande RA, malignitet och infektion.","Starta prednisolon i rätt dos och planera en nedtrappning som minskar risken för recidiv.","Identifiera symtom på jättecellsarterit och agera akut med högdos glukokortikoid och specialistkontakt.","Ordinera osteoporosprofylax och följa upp kortisonbiverkningar."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0058","T-0134","T-0146","T-0141"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":10,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0148","slug":"glomerulonefrit","titel":"Akut glomerulonefrit och snabbt progressiv glomerulonefrit","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut glomerulonefrit ger hematuri, proteinuri, hypertoni, ödem och ibland snabbt sjunkande njurfunktion. Nefrotiskt syndrom är uttalad albuminuri med hypoalbuminemi och ödem. Urinsticka, sediment och albumin/kreatininkvot följs av serologi (ANCA, anti-GBM, ANA, komplement) och akut kontakt med njurmedicinare inför njurbiopsi. Snabbt progressiv glomerulonefrit och anti-GBM-sjukdom är akuta tillstånd. De behandlas med glukokortikoider och cyklofosfamid eller rituximab, och vid anti-GBM även med plasmaferes. Komplikationer är övervätskning, hypertoni, trombos och infektion.","larandemal":["Skilja den nefritiska bilden från nefrotiskt syndrom med hjälp av urinsticka, sediment och albumin/kreatininkvot.","Känna igen snabbt progressiv glomerulonefrit och pulmorenalt syndrom som akuta tillstånd och kontakta njurmedicinare omedelbart.","Beställa rätt serologi (ANCA, anti-GBM, ANA, komplement) och förstå när njurbiopsi behövs.","Redogöra för behandlingsprinciperna vid anti-GBM-sjukdom och ANCA-associerad RPGN, inklusive plasmaferes.","Handlägga ödem, hypertoni, trombosrisk och infektionsrisk vid nefrotiskt syndrom."],"sokorsaker":["minskad-urinmangd","hogt-blodtryck"],"relaterade":["T-0033","T-0141","T-0144","T-0149","T-0101","T-0114","T-0068","T-0136"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":53,"antal_konflikter":4,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0149","slug":"kronisk-njursvikt-dialysindikation","titel":"Kronisk njursjukdom och akut dialysindikation","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Patienter med kronisk njursjukdom söker ofta akut för akut försämring, hyperkalemi, övervätskning, acidos eller uremiska komplikationer. Grunden på akuten är att jämföra med tidigare njurfunktion, leta utlösande orsak, dosera läkemedel efter GFR och känna igen de akuta dialysindikationerna. Dialys- och transplanterade patienter har egna fallgropar kring access, kateterinfektion, peritonit och immunhämning, och njurmedicinare kontaktas tidigt.","larandemal":["Stadieindela kronisk njursjukdom efter GFR och albuminuri och skilja akut från kronisk njursvikt.","Utreda akut-på-kronisk njursvikt och åtgärda pre-, renala och postrenala orsaker.","Dosera läkemedel efter absolut GFR och känna till läkemedel som ska pausas, dosjusteras eller undvikas.","Behandla övervätskning, acidos och hyperkalemi och ange indikationerna för akut dialys.","Handlägga dialyspatientens accessproblem, kateterinfektion och PD-peritonit samt den njurtransplanterade patienten."],"sokorsaker":["minskad-urinmangd","dyspne","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0033","T-0015","T-0139","T-0025","T-0005","T-0138","T-0040","T-0026","T-0148"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-02309"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0150","slug":"blandintoxikation","titel":"Blandintoxikation och okänd förgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Vid förgiftning med flera eller okända substanser är grunden att säkra vitala funktioner, känna igen toxidrom och EKG-mönster, ta glukos, blodgas med anjongap och intoxikationsprover för etanol och paracetamol, och ringa Giftinformationscentralen tidigt. Kol, antidoter och dialys används riktat, flumazenil är ofta olämpligt vid oklar förgiftning och övervakningstiden styrs av det farligaste tänkbara preparatet. Alla förgiftningar utom hos småbarn räknas som suicidhandling och kräver psykiatrisk bedömning.","larandemal":["Genomföra ett strukturerat omhändertagande av medvetandepåverkad patient med oklar förgiftning.","Känna igen de vanligaste toxidromen och EKG-mönstren och koppla dem till preparatgrupper.","Tolka blodgas med anjongap och osmolalitetsgap och välja relevanta koncentrationsprover.","Ta ställning till kol, tarmsköljning, antidoter (naloxon, flumazenil, bikarbonat) och dialys.","Bestämma övervakningstid och vårdnivå och ordna psykiatrisk och psykosocial uppföljning."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0012","T-0074","T-0038","T-0083","T-0048","T-0137","T-0124","T-0047","T-0073","T-0082","T-0040","T-0139"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":57,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-01285"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0151","slug":"hepatorenalt-syndrom","titel":"Hepatorenalt syndrom","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Hepatorenalt syndrom med akut njurskada (HRS-AKI) är en funktionell, prerenal njursvikt vid avancerad cirros med ascites och en uteslutningsdiagnos med mycket hög mortalitet. Handläggningen börjar med att sätta ut diuretika och nefrotoxiska läkemedel, behandla infektion och ge volym efter behov; vid HRS-AKI ges terlipressin och albumin, och levertransplantation är den enda botande behandlingen. Svenska och internationella källor skiljer sig i hur länge volymbehandling ska prövas innan diagnosen ställs, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Definiera och stadieindela akut njurskada vid cirros och känna till varför kreatinin överskattar njurfunktionen.","Tillämpa diagnoskriterierna för HRS-AKI och skilja HRS-AKI från prerenal njursvikt, ATN och andra orsaker.","Genomföra den första handläggningen av akut njurskada vid cirros (utsättning, infektion, volym, albumin).","Ordinera terlipressin och albumin, känna till kontraindikationer, biverkningar, dostitrering och behandlingslängd.","Redogöra för alternativen noradrenalin, dialys, TIPS och levertransplantation samt vårdnivå.","Redovisa skillnaden mellan Nationellt vårdprogram och ADQI/ICA 2024 om volymbehandling före diagnos."],"sokorsaker":["minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0034","T-0099","T-0033","T-0008","T-0126","T-0009","T-0149"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":56,"antal_konflikter":9,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0152","slug":"kardiorenalt-syndrom","titel":"Kardiorenalt syndrom","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Kardiorenalt syndrom är ett samlingsbegrepp för tillstånd där sjukdom i hjärtat eller njurarna orsakar sjukdom i det andra organet, indelat i fem typer. Vid akut hjärtsvikt med njurskada (typ 1) är venös stas en central mekanism, och behandlingen bygger på avvätskning med loopdiuretika som styrs av tidigt diuretikasvar. Kreatininstegringen tolkas i sitt sammanhang, och nefrotoxiska läkemedel sätts ut. Särskilda kardiorenala riktlinjer saknas, och svenska källor beskriver inte begreppet som eget avsnitt.","larandemal":["Definiera kardiorenalt syndrom och redogöra för de fem typerna.","Förklara venös stas och neurohormonell aktivering som mekanismer vid akut kardiorenalt syndrom.","Utreda akut njurskada hos patient med hjärtsvikt och skilja kardiorenal orsak från andra orsaker.","Dosera loopdiuretika, bedöma diuretikasvar (diures och U-natrium) och känna till kombinationsbehandling.","Hantera RAAS-hämmare, NSAID och njurberoende läkemedel vid försämrad njurfunktion.","Känna till indikationer för inotropi, ultrafiltration och dialys samt när specialist ska kontaktas."],"sokorsaker":["minskad-urinmangd","dyspne"],"relaterade":["T-0005","T-0069","T-0033","T-0149","T-0015","T-0151"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":44,"antal_konflikter":4,"avvikelser":["D-02308"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0153","slug":"kontrastnefropati","titel":"Kontrastmedelsassocierad njurskada","omrade":"OMR-NJUR","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Kontrastmedelsassocierad njurskada är en kreatininstegring med minst 27 µmol/l eller 50 % inom 2–3 dygn efter jodkontrast, oftast mild och övergående. Svenska njurmedicinare och radiologer betonar att det inte finns någon absolut kontraindikation oavsett njurfunktion och att akut undersökning inte får fördröjas. Riskbedömningen bygger på eGFR (särskilt under 30 och 30–44 ml/min/1,73 m²) och övriga riskfaktorer. Förebyggande åtgärder är korrigerad dehydrering, låg kontrastdos, paus av NSAID och metformin enligt gränser; källorna skiljer sig om rutinmässig hydrering, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Definiera PC-AKI och kontrastmedelsinducerad njurskada och beskriva det typiska förloppet.","Bedöma risk utifrån eGFR, kontrastdos (gram jod/GFR) och icke-renala riskfaktorer.","Veta att akut kontrastundersökning inte ska fördröjas av kreatinin, hydrering eller metforminutsättning vid allvarligt tillstånd.","Hantera NSAID, ACE-hämmare/ARB och metformin kring jodkontrast.","Redogöra för varför källorna skiljer sig om profylaktisk hydrering och vätskeval.","Planera uppföljning av njurfunktion efter undersökningen."],"sokorsaker":["minskad-urinmangd"],"relaterade":["T-0033","T-0138","T-0149","T-0028","T-0005"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-02408"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0154","slug":"ytlig-tromboflebit","titel":"Ytlig tromboflebit","omrade":"OMR-VTE","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Ytlig tromboflebit är en trombos i en ytlig ven, oftast i vena saphena magna och oftast vid varicer, och kan finnas samtidigt med DVT. Diagnosen är klinisk men ultraljud behövs för att utesluta DVT och mäta utbredning och avstånd till djupa vensystemet. Kort distal tromboflebit behandlas lokalt, längre eller proximal med fondaparinux i 45 dagar, och tromboflebit nära inflödet i djupa systemet med fulldos antikoagulation, där källorna skiljer sig om behandlingstiden.","larandemal":["Känna igen ytlig tromboflebit och veta när samtidig DVT ska misstänkas.","Välja indikation och tidpunkt för ultraljud.","Välja behandling efter längd och avstånd till safenofemorala eller safenopopliteala övergången.","Handlägga infusionstromboflebit och känna igen septisk tromboflebit.","Planera uppföljning och ta ställning till malignitetsutredning."],"sokorsaker":["smarta-svullnad-extremitet"],"relaterade":["T-0037","T-0007","T-0050","T-0009"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":46,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-02331"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0155","slug":"drunkning","titel":"Drunkning och drunkningstillbud","omrade":"OMR-AKUT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Drunkning ger livshotande syrebrist, och prognosen styrs av hypoxisk hjärnskada och lungskada efter aspiration. HLR vid drunkning inleds med fem inblåsningar och fortsätter 30:2; samtidig hypotermi, utlösande orsak och i enstaka fall halsryggskada ska beaktas. Källorna är oeniga om när en helt opåverkad patient kan gå hem efter observation, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Förklara varför syrebrist och inte arytmi styr HLR vid drunkning, och utföra HLR med fem inledande inblåsningar.","Känna till HLR-rådets tidsgränser för att påbörja HLR efter tid under vatten i kallt och varmt vatten.","Bedöma när halsryggsimmobilisering är motiverad och söka utlösande orsak till drunkningen.","Utreda och behandla hypoxi och lungpåverkan, och känna igen fördröjd lungpåverkan inom 72 timmar.","Redogöra för källornas olika linjer om hemgång respektive inläggning och för kriterier för intensivvård."],"sokorsaker":["dyspne","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0006","T-0071","T-0113","T-0116","T-0021","T-0124"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":45,"antal_konflikter":3,"avvikelser":["D-02338"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0156","slug":"brannskada-inhalationsskada","titel":"Brännskada och inhalationsskada","omrade":"OMR-AKUT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Svår brännskada handläggs som trauma enligt ABCDE med tillägget vätskebehandling, och luftvägen kan snabbt hotas av ödem vid inhalationsskada eller brännskada i ansikte och på hals. Vid brandrök ska kolmonoxid- och cyanidförgiftning misstänkas och behandlas med 100 % syrgas och vid behov hydroxokobalamin. Vätska ges enligt Parklandformeln och styrs efter timdiures, och kontakt med brännskadecentrum tas enligt de nationella kriterierna; källorna skiljer sig bland annat om HBO, slutpunkt för syrgas och inhalationssteroid, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Bedöma brännskadans utbredning (handflata, 9-regeln, barn) och djup med kliniska test.","Känna igen tecken på inhalationsskada och hotad luftväg och ta ställning till tidig intubation.","Handlägga kolmonoxid- och cyanidförgiftning vid brandrök, inklusive dosering av hydroxokobalamin.","Beräkna vätskebehovet med Parklandformeln och styra efter timdiures, och undvika diuretika, vasopressorer och kolloider tidigt.","Ange indikationer för eskarotomi och kriterier för kontakt med brännskadecentrum."],"sokorsaker":["dyspne","medvetandepaverkan-kramper","misstankt-forgiftning"],"relaterade":["T-0021","T-0059","T-0061","T-0110","T-0092","T-0111","T-0130","T-0157","T-0071"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":7,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0157","slug":"elolycka","titel":"Elolycka och blixtnedslag","omrade":"OMR-AKUT","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Elolyckor delas in i låg- och högspänningsolyckor, och blixtnedslag handläggs alltid som högspänning. Akut hot är kammarflimmer och andningsstopp; högspänning ger dessutom djupa vävnadsskador med rabdomyolys, kompartmentsyndrom och njursvikt trots små hudskador. Symtomfri lågspänningspatient med normalt EKG kan oftast gå hem, men svenska källor är oeniga om övervakning vid strömväg genom bålen, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Skilja låg- från högspänningsolycka och förklara varför hudskadan underskattar den djupa skadan.","Avgöra vem som behöver EKG, troponin och övervakning, och redogöra för källornas olika linjer vid strömväg genom bålen.","Känna igen och förebygga rabdomyolys, hyperkalemi och kompartmentsyndrom efter högspänning.","Prioritera HLR och ventilation vid blixtnedslag och handlägga blixtskadade som högspänningsolycka.","Ta hand om gravida efter elolycka och planera uppföljning av sena effekter."],"sokorsaker":["hjartklappning-arytmi","smarta-svullnad-extremitet","medvetandepaverkan-kramper"],"relaterade":["T-0006","T-0049","T-0092","T-0015","T-0045","T-0003","T-0021","T-0156"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":7,"avvikelser":["D-02340"],"avvikelser_hog":1},{"id":"T-0158","slug":"preoperativ-bedomning","titel":"Preoperativ bedömning inför akut kirurgi","omrade":"OMR-AKUT","typ":"handlaggning","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Den medicinska bedömningen inför akut operation identifierar riskfaktorer, optimerar patienten och planerar tidpunkt med operatör och anestesiolog. Utredningen är begränsad, och instabila hjärttillstånd eller akut koronart syndrom är skäl att om möjligt skjuta upp ingreppet. Antitrombotika hanteras utifrån senaste dos, halveringstid och reverseringsmöjligheter, diabetesläkemedel enligt SFAI (SGLT2-hämmare minst 48 timmar, risk för euglykem ketoacidos) och steroidbehandlade patienter får stressdos hydrokortison. Akuta patienter betraktas som icke-fastande.","larandemal":["Beskriva riskbedömning utifrån typ av kirurgi, funktionellt status, hjärtstatus och riskfaktorer.","Känna igen tillstånd som bör skjuta upp akut kirurgi och vad som inte får fördröja den.","Hantera DOAK, warfarin och trombocythämmare inför akut kirurgi, inklusive reversering.","Planera insulin, SGLT2-hämmare och övriga diabetesläkemedel perioperativt.","Ordinera stressdos glukokortikoid och känna igen binjurekris.","Tillämpa fasteregler och veta att akuta patienter betraktas som icke-fastande."],"sokorsaker":["buksmarta","blodningsbenagenhet","hogt-blodsocker"],"relaterade":["T-0106","T-0027","T-0013","T-0002","T-0005","T-0003","T-0023","T-0014"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":6,"avvikelser":["D-02345"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0159","slug":"diabetesfot","titel":"Diabetesfotsår och akut diabetesfot","omrade":"OMR-ENDO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Fotsår vid diabetes beror på neuropati, tryck och ofta perifer kärlsjukdom. Infektion och ischemi hotar foten. Varje sår bedöms med avseende på infektion (gradering enligt IWGDF/IDSA), ischemi (tå- och ankeltryck) och djup. Antibiotika ges bara vid kliniska infektionstecken och väljs efter svårighetsgrad enligt Strama. Svår eller djup infektion, plantarabscess och kritisk ischemi kräver inläggning och tidig kirurgisk och kärlkirurgisk bedömning. En röd, varm och svullen fot ska väcka misstanke om akut Charcotfot, som avlastas direkt.","larandemal":["Bedöma ett diabetesfotsår med avseende på neuropati, ischemi, infektion och djup.","Gradera fotinfektion enligt IWGDF/IDSA och välja antibiotika och vårdnivå därefter.","Känna igen kritisk ischemi och veta när kärlkirurg ska kontaktas.","Utreda misstänkt osteomyelit och plantarabscess.","Misstänka och avlasta akut Charcotfot.","Veta när patienten ska remitteras till multidisciplinärt fotteam."],"sokorsaker":["smarta-svullnad-extremitet","feber-infektion","hogt-blodsocker"],"relaterade":["T-0050","T-0085","T-0009","T-0013","T-0064","T-0127"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":54,"antal_konflikter":9,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0160","slug":"akut-leukemi","titel":"Nyupptäckt akut leukemi","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut leukemi (AML eller ALL) debuterar ofta med trötthet, blödningar och infektioner och ett kraftigt avvikande blodstatus med eller utan blaster. Vid välgrundad misstanke kontaktas hematolog direkt, och de akuta hoten är neutropen feber, blödning och DIC, hyperleukocytos med leukostas och tumörlyssyndrom. Akut promyelocytleukemi är ett akut tillstånd där ATRA ska startas redan vid misstanke och koagulopatin korrigeras aggressivt; källorna skiljer sig något om hydroxikarbamiddos, leukaferes och transfusionsmål, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Känna igen symtom och blodstatusfynd som ger misstanke och välgrundad misstanke om akut leukemi.","Ange vilka prover och benmärgsanalyser som ska tas innan behandling startar.","Handlägga neutropen feber, hyperleukocytos och risk för tumörlyssyndrom vid nyupptäckt leukemi.","Misstänka akut promyelocytleukemi och starta ATRA samt korrigera koagulopatin enligt vårdprogrammet.","Tillämpa transfusionsprinciperna (trombocytgränser, leukocytfiltrering, försiktighet med erytrocyter vid leukocytos)."],"sokorsaker":["blodningsbenagenhet","feber-infektion","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0067","T-0102","T-0109","T-0107","T-0133","T-0104","T-0103","T-0108","T-0009"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-12","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":53,"antal_konflikter":3,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0161","slug":"akut-leversvikt","titel":"Akut leversvikt","omrade":"OMR-GASTRO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"Akut leversvikt är ett sällsynt syndrom med koagulopati och hepatisk encefalopati hos en patient utan känd leversjukdom, och ska skiljas från akut försämring av kronisk leversjukdom. Paracetamol är den vanligaste orsaken i Sverige. Handläggningen bygger på tidig kontakt med levertransplantationscentrum, acetylcystein, förebyggande av hypoglykemi, infektion och hjärnödem samt intensivvård vid encefalopati.","larandemal":["Definiera akut leversvikt och skilja den från akut leverskada och akut-på-kronisk leversvikt.","Gå igenom orsaker och ta de basala etiologiska proverna.","Gradera encefalopati och känna igen tecken på hjärnödem.","Förklara när acetylcystein ges och hur koagulopati, hypoglykemi och infektion hanteras.","Veta när transplantationscentrum ska kontaktas och känna till King's College-kriterierna."],"sokorsaker":["akut-konfusion","medvetandepaverkan-kramper","misstankt-forgiftning","blodningsbenagenhet"],"relaterade":["T-0012","T-0034","T-0126","T-0151","T-0014","T-0009","T-0124","T-0102"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-02230"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0162","slug":"odifferentierad-patient","titel":"Den stabiliserade men oförklarat sjuka patienten","omrade":"OMR-AKUT","typ":"handlaggning","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Efter primär bedömning och stabilisering enligt ABCDE återstår ofta en patient utan klar diagnos, typiskt en äldre multisjuk person med ospecifika besvär som trötthet, svaghet eller \"mår inte bra\". Dessa patienter har hög risk för allvarlig sjukdom och död. Arbetet bygger på strukturerad sekundärbedömning, upprepad NEWS2, riktade basala undersökningar, systematisk genomgång av vanliga missade orsaker och läkemedel samt en dokumenterad plan med säker överlämning.","larandemal":["Gå från primär ABCDE-bedömning till en strukturerad sekundärbedömning med anamnes från flera håll.","Använda NEWS2 för riskbedömning, övervakningsfrekvens och val av vårdnivå.","Känna till att ospecifika besvär hos äldre ofta döljer allvarlig sjukdom och vilka tillstånd som oftast missas.","Ta ställning till basala prover, EKG, blodgas och läkemedelsgenomgång.","Upprätta en plan (vad, var, vem) och lämna över patienten säkert."],"sokorsaker":["nedsatt-allmantillstand","akut-konfusion","feber-infektion","yrsel"],"relaterade":["T-0021","T-0009","T-0035","T-0124","T-0134","T-0014","T-0016","T-0026","T-0027","T-0030","T-0042"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":44,"antal_konflikter":0,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0163","slug":"hogt-blodtryck-utan-kristecken","titel":"Högt blodtryck utan tecken på akut organskada","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":1,"sammanfattning":"Mycket högt blodtryck utan symtom eller fynd av akut organskada är inte en hypertensiv kris. Det som avgör är organskadan, inte siffran: upprepa mätningen korrekt, leta efter tecken på påverkan på hjärna, hjärta, njurar och ögonbotten, och undvik snabb sänkning. Behandlingen är peroral med uppföljning inom några dagar, och diagnos, riskskattning och fortsatt behandling sköts i primärvården enligt det nationella vårdförloppet.","larandemal":["Skilja högt blodtryck utan akut organskada från hypertensiv kris med hjälp av symtom, status och enkla prover.","Mäta blodtryck korrekt och förklara varför upprepade mätningar och hem- eller 24-timmarsmätning behövs.","Förklara varför snabb blodtryckssänkning bör undvikas och välja peroral behandling på akutmottagningen.","Ange behandlingsindikation och blodtrycksmål enligt det nationella vårdförloppet och planera uppföljning i primärvård.","Känna igen ledtrådar till sekundär hypertoni och veta när utredning eller remiss behövs."],"sokorsaker":["hogt-blodtryck","huvudvark"],"relaterade":["T-0023","T-0090","T-0097","T-0137","T-0046","T-0149","T-0017"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":55,"antal_konflikter":6,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0164","slug":"vanliga-ekg-fynd","titel":"Sinustakykardi, ventrikulära extraslag och grenblock","omrade":"OMR-KARD","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Sinustakykardi, ventrikulära extraslag och grenblock är vanliga EKG-fynd på akuten och oftast ofarliga i sig. De kräver ändå ett ställningstagande. Sinustakykardi är ett symtom, och orsaken behandlas. VES är harmlösa hos hjärtfriska men ska utredas när de är många, ökar vid ansträngning eller har ovanligt utseende. Grenblock försvårar ischemidiagnostiken vid bröstsmärta och är tecken på hög risk vid synkope.","larandemal":["Känna igen sinustakykardi och lista orsakerna som ska sökas i stället för att behandla frekvensen.","Beskriva VES och avgöra när de är harmlösa och när de bör utredas med långtids-EKG, ekokardiografi eller arbetsprov.","Ange EKG-kriterier för höger- och vänstergrenblock samt fascikelblock och bifascikulärt block.","Tolka vänster- och högergrenblock vid bröstsmärta, inklusive Sgarbossas kriterier och indikation för akut reperfusion.","Bedöma synkope med grenblock eller bifascikulärt block som högrisk och veta när kardiolog ska kontaktas."],"sokorsaker":["hjartklappning-arytmi","brostsmarta","synkope","yrsel"],"relaterade":["T-0045","T-0001","T-0002","T-0070","T-0004","T-0112","T-0007","T-0028","T-0009","T-0031","T-0015"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":59,"antal_konflikter":5,"avvikelser":["D-00489","D-02451","D-02467"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0165","slug":"niv-cpap","titel":"Non-invasiv ventilation (NIV och CPAP)","omrade":"OMR-LUNG","typ":"procedur","niva":["AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"CPAP ger ett konstant positivt luftvägstryck och förbättrar främst syresättningen, medan NIV (bilevel, tidigare \"BiPAP\") växlar mellan två trycknivåer och dessutom ökar ventilationen. NIV är förstahandsval vid hyperkapnisk svikt med respiratorisk acidos, framför allt vid KOL-exacerbation, och CPAP eller NIV används vid kardiogent lungödem. Effekten följs med blodgas inom någon timme, och utebliven förbättring eller försämring ska leda till ställningstagande till intubation på IVA, eller till behandlingsbegränsning som beslutas av erfaren specialist.","larandemal":["Skilja CPAP från NIV i verkningssätt och välja rätt metod efter hypoxisk eller hyperkapnisk svikt.","Känna till indikationerna, särskilt KOL-exacerbation med respiratorisk acidos och kardiogent lungödem.","Känna igen kontraindikationerna och de vanligaste komplikationerna.","Ordinera startinställningar och titrera tryck och syrgas efter blodgas och klinik.","Bedöma behandlingssvar och veta när intubation och IVA eller behandlingsbegränsning ska övervägas.","Känna till högflödesnäsgrimma som alternativ och dess plats enligt riktlinjerna."],"sokorsaker":["dyspne"],"relaterade":["T-0019","T-0005","T-0113","T-0024","T-0030","T-0020","T-0076"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":58,"antal_konflikter":1,"avvikelser":["D-00858","D-00854","D-00857"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0166","slug":"antikoagulantia-akuten","titel":"Antikoagulantiabehandling på akuten: start, val och uppehåll","omrade":"OMR-VTE","typ":"handlaggning","niva":["AT","BT","ST"],"komplexitet":3,"sammanfattning":"DOAK är förstahandsval vid förmaksflimmer och venös tromboembolism, medan warfarin behålls vid mekanisk hjärtklaff, förmaksflimmer med mitralisstenos och antifosfolipidsyndrom, och LMH används vid graviditet och ofta vid aktiv cancer. Val och dos styrs av njurfunktion, vikt, ålder och interaktioner. Inför ingrepp bestäms uppehållets längd av preparat, njurfunktion och blödningsrisk; bryggbehandling med LMH är bara aktuell vid hög trombosrisk och efter samråd med koagulationskonsult. Blödning och reversering behandlas i Blödning under antikoagulantia och reversering.","larandemal":["Välja mellan DOAK, warfarin och LMH utifrån indikation, njurfunktion, vikt, graviditet, cancer och klaffprotes.","Känna till startdoser och dosreduktionskriterier för de vanligaste DOAK och för LMH.","Planera uppehåll inför planerat och akut ingrepp utifrån preparat, njurfunktion och blödningsrisk.","Avgöra när bryggbehandling med LMH kan vara aktuell och när den inte ska ges.","Planera återinsättning efter ingrepp och undvika dubbel antikoagulation.","Tolka PK(INR), APTT, anti-Xa och läkemedelskoncentration under pågående behandling."],"sokorsaker":["smarta-svullnad-extremitet","hjartklappning-arytmi","blodningsbenagenhet"],"relaterade":["T-0106","T-0007","T-0037","T-0003","T-0105","T-0158","T-0154"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":7,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0167","slug":"neutropeni","titel":"Neutropeni utan feber","omrade":"OMR-HEM","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Neutropeni graderas efter absolut neutrofilantal (ANC), och infektionsrisken stiger påtagligt under 0,5 × 10⁹/l, särskilt när ANC fallit snabbt. De vanligaste orsakerna är virusinfektion, läkemedel, benmärgssjukdom och autoimmunitet, medan ACKR1/Duffy-associerad (tidigare etnisk) neutropeni är en ofarlig normalvariant. Nyupptäckt svår neutropeni, neutropeni med infektion och neutropeni med fler cytopenier handläggs samma dag; misstänkt läkemedel sätts ut och biverkan rapporteras. Neutropen feber behandlas i ett eget ämne.","larandemal":["Gradera neutropeni efter ANC och känna till att normalgränsen beror på ålder och ursprung.","Räkna upp vanliga orsaker, inklusive läkemedel som ger agranulocytos.","Avgöra vilka patienter som behöver akut bedömning eller inläggning samma dag.","Sätta ut misstänkt läkemedel, rapportera biverkan och ge patienten råd om feber.","Veta när hematolog ska kontaktas och vad remissen ska innehålla."],"sokorsaker":["feber-infektion","nedsatt-allmantillstand"],"relaterade":["T-0067","T-0133","T-0160","T-0028","T-0009"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":3,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0168","slug":"wernicke-encefalopati","titel":"Wernicke-encefalopati","omrade":"OMR-NEURO","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Wernicke-encefalopati är en akut, behandlingsbar hjärnpåverkan av tiaminbrist som främst drabbar personer med alkoholberoende men också undernärda, kräkande och opererade patienter. Bara en minoritet har hela triaden konfusion, ataxi och ögonsymtom, så ett fynd hos en riskpatient räcker för att ge högdos tiamin iv, före glukos. Källorna är eniga om principerna men anger olika doser och behandlingstider, vilket redovisas öppet.","larandemal":["Känna igen riskgrupper för tiaminbrist, även utan alkoholberoende.","Förklara varför diagnosen missas och att ett fynd ur triaden räcker för att behandla en riskpatient.","Ge tiamin parenteralt före glukos eller annan kolhydrattillförsel, och ta ställning till magnesium.","Skilja profylaxdos från behandlingsdos och redogöra för skillnaderna mellan källornas doser.","Värdera MR:s roll och begränsningar och skilja Wernicke-encefalopati från andra orsaker till konfusion.","Beskriva Korsakoffs syndrom och behovet av uppföljning."],"sokorsaker":["akut-konfusion","medvetandepaverkan-kramper","krakningar-diarre"],"relaterade":["T-0046","T-0169","T-0035","T-0124","T-0100","T-0014","T-0034","T-0016"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"under_utredning","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":11,"avvikelser":["D-02215","D-02348","D-01524","D-01542","D-02041"],"avvikelser_hog":0},{"id":"T-0169","slug":"etanolforgiftning","titel":"Akut etanolförgiftning","omrade":"OMR-TOX","typ":"diagnos","niva":["lakarstudent","AT","BT","ST"],"komplexitet":2,"sammanfattning":"Akut etanolförgiftning är den vanligaste förgiftningen i Sverige och ger dosberoende CNS-depression. De stora riskerna är ofri luftväg, aspiration, andningsdepression, hypotermi och hypoglykemi. På grund av toleransen ger S-etanol (1 promille ≈ 27 mmol/l) bara en ungefärlig bild av svårighetsgraden. Utredningen ska utesluta skalltrauma, blandförgiftning och toxiska alkoholer, bland annat med hjälp av osmolalitetsgapet. Behandlingen är symtomatisk, med sidoläge, övervakning, glukos och tiamin; det finns ingen antidot. Före hemgång bör alkoholvanorna tas upp.","larandemal":["Räkna om mellan promille och mmol/l och förklara varför toleransen gör koncentrationen till en osäker vägledning.","Känna igen livshotande etanolförgiftning och ange när intensivvård behövs.","Utesluta skalltrauma, hypoglykemi, blandförgiftning och metanol eller etylenglykol, bland annat med osmolalitetsgap.","Genomföra symtomatisk behandling med luftvägsskydd, övervakning, glukos, tiamin och vätska, och veta vad som saknar effekt.","Ta upp alkoholvanorna, känna igen abstinensrisk och ordna uppföljning."],"sokorsaker":["misstankt-forgiftning","medvetandepaverkan-kramper","akut-konfusion"],"relaterade":["T-0150","T-0047","T-0046","T-0168","T-0124","T-0014","T-0093","T-0071","T-0116","T-0139","T-0083"],"kallstatus":"preliminar","granskningsstatus":"ej_granskad","avvikelsestatus":"ej_identifierad","skapad":"2026-11-13","senast_verifierad":null,"har_metadata":true,"innehall":" ","antal_pastaenden":60,"antal_konflikter":3,"avvikelser":[],"avvikelser_hog":0}]